Den svenska vaccinationsprocessen är inte lika snabb som i ett antal andra länder. Ändå tickar vaccinationsarbetet på. Samtidigt ger smittspridningen och antalet som måste tas in på sjukhus fortsatta skäl att vara bekymrad.
Det finns och kommer att finnas mycket att lära utifrån de processer som pågår, regionalt och nationellt. Det gäller exempelvis att klämma ut mesta möjliga vaccinationskraft ur de doser som görs tillgängliga.
Enligt den preliminära tidplanen för vaccinationerna var fas 3 inte tänkt att inledas i maj, men Sörmland ligger före plan. En mycket stor del av sörmlänningarna över 70 år har fått sin första vaccinationsdos, över 95 procent. Därmed öppnas nu för yrkesverksamma generationer, först personer över 60 år.
Personer i riskgrupp, men under 60 år, får vänta på sin tur. Är dessa alltså mer ”tåliga” än de som är 60 plus och inte del av riskgrupp? Det officiella svaret är ja. I myndigheternas information är det ålder – och kön – som bedöms påverka risken mest för att bli allvarligt sjuk i covid-19, enligt en brittisk studie och en mer begränsad svensk.
Stort fokus har därför varit på personer över 65 års ålder. Likväl har en upprepad faktor under hela pandemin varit så kallat underliggande sjukdomar. Några riskgrupper var på goda grunder del av den föregående vaccinationsfasen, men inte alla.
I definierad riskgrupp ingår personer med en mängd sjukdomar eller tillstånd. Alltifrån kronisk hjärt- och kärlsjukdom, däribland högt blodtryck, till lever och njursvikt, men även extrem fetma, diabetes och Downs syndrom ingår. Alla dessa, under 60, får vänta lite till. Det känns fyrkantigt tänkt. Nog borde det finnas några med ett mindre mått av utsatthet och andra med ett större inom en så bred mångfald? Om vi ska vara noga.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på Södermanlands Nyheter (c).