Grön planekonomi är fortfarande planekonomi

Ofattbart mycket skattepengar, både i Sverige, EU och globalt, har pumpats in i företag som bedömts som gröna, skriver tidningens gästkrönikör Elin Venholen som tycker det är en dålig idé.

Foto: Privat

Gästkrönika2024-10-25 07:53
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gästkrönika

Northvolt, detta pionjärföretag har varit med i nästintill varje nyhetsrapportering den senaste månaden. Skellefteås framgångssaga har sett ut att krascha när företaget inte lyckats producera alla de batterier som de lovat. 

Men i en kamp mot klockan lyckades koncernen nyligen skrapa ihop tillräckligt mycket pengar för att betala den dryga kvartsmiljarden de hade i skuld till staten. Det har skapat en frist för Northvolt. 

Den svenska staten har tidigare investerat stora pengar i Northvolt, i hopp om att framtidens batterier ska vara en del av den så kallade gröna omställningen. Enligt en sammanställning har skattebetalarna gått in med 600 miljoner kronor i rena bidrag till företaget. Till det tillkommer 2,5 miljarder kronor i lån, och ytterligare 12 miljarder i ännu outnyttjade kreditgarantier via Riksgälden. 

När företaget nu är i kris står alltså stora skattepengar på spel. Det har visat sig gång på gång att staten inte är en bra investerare. Trots detta har ofattbart mycket skattepengar, både i Sverige, EU och globalt pumpats in i företag som bedömts som gröna.

Planekonomi definieras som en statligt styrd ekonomi och är mest förknippad med Sovjetunionens misslyckanden. Men det finns likheter med hur våra makthavare behandlar den gröna omställningen.

Genom att själva lägga sig i utvecklingen med omfattande investeringar påverkar staten vilka lösningar som lyckas och misslyckas. Det kan till och med skapa ett luftslott där dåliga lösningar får möjlighet att överleva trots att produkten inte håller måttet. 

Svenska politiker visade med sin “etanolbilscraze” under det tidiga 2000-talet att de inte var särskilt bra på att avgöra vad som egentligen var bra att satsa på. Under fem års tid höjdes etanolen till skyarna och miljöbilspremien infördes för att göra det billigare att välja en sådan bil. Problemet var bara att de inte var särskilt miljövänliga och också drog mer bränsle än vanliga bensinbilar.

Sovjet och Kina har visat oss att centralstyrning inte är mer effektivt än marknadsmekanismer. Ändå kan inte regeringar hålla fingrarna borta. 

Klimathotet är alldeles för viktigt för att vi ska kasta bort både tid och pengar på dåliga idéer – bara för att de har fått stöd av politiken. Det bästa den svenska regeringen kan göra för den gröna omställningen är att underlätta för den öppna marknadsekonomin och göra utsläpp dyrare. 

Det är i högsta grad statens uppgift att skapa förutsättningar för innovation, idéutbyte och utveckling av framtidens lösningar. Det skiljer sig dock väsentligt från att pumpa in skattepengar i enskilda företag eller tekniker. Vi måste kräva att få ut mer av offentliga medel än krisade batterifabriker och “grönt stål” byggt på tveksamma kalkyler.

Vad som kommer hända med Northvolt får framtiden utvisa. Statsminister Ulf Kristersson har uteslutit att regeringen ska rädda företaget. Men det vore allt optimistiskt att tro att det innebär att staten kommer sluta behandla klimatomställningen som om det vore en söndag på travet där de är på plats för att välja rätt häst. 

Det borde dock vara en läxa för framtiden. Planekonomi fungerar inte bara för att den är “grön”.  

Elin Venholen är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån