Gästkrönika
Väst stödjer Ukraina mot den ryska aggressionen. I Ukrainas läger finns även en del länder från det så kallade globala syd. Det speglas i voteringarna i FN:s generalförsamling. Den första ägde rum 24 februari 2022, på dagen för Rysslands fullskaliga anfall. En annan genomfördes exakt ett år senare på invasionens ettårsdag. Båda resolutionerna krävde ett omedelbart ryskt tillbakadragande av de ryska styrkorna och båda fick stöd av 141 länder.
Bara fem respektive sju länder röstade nej. Det är där Ryssland har sina allierade, bland gangsterstater som Belarus, Syrien, Eritrea och Nordkorea som nyligen sänt soldater till Ryssland, möjligen för att delta i kriget.
Men så finns det en betydande krets länder som väljer opportunismen. De ställer sig inte på Rysslands sida men backar inte heller upp Ukraina. I stället följer de en vänta-och-se-linje samtidigt som de använder kriget till egen nytta.
De viktigaste av dessa länder samlas i paraplyorganisationen BRICS där också Ryssland är medlem. Bokstavskombinationen står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.
Egypten, Iran, Etiopien och Förenade Arabemiraten anslöt sig i år och några ytterligare länder är på väg in där de viktigaste och mest oroväckande är Natomedlemmen Turkiet och Nigeria som är Afrikas i särklass största land.
BRICS lanserades som ett sätt för de nya växande ekonomierna att motverka västs politiska och ekonomiska dominans. I praktiken har det blivit Kinas verktyg för expansion i framför allt Afrika och i dag är BRICS Rysslands viktigaste medel för att motverka sin internationella isolering.
I år är Ryssland ordförande i organisationen och förra veckans BRICS-möte i ryska Kazan – med ledare för 22 länder, fler inbjudna än medlemmar – är diktatorn Vladimir Putins största diplomatiska framgång sedan han gav anfallsorder mot Ukraina.
Dessa relationer har stark politisk symbolik. De signalerar att Ryssland fortsätter vara en internationell spelare. Men de har även en praktisk funktion. Länder som Kina och Indien är med och upprätthåller Rysslands koppling till världsekonomin, som fyller på den ryska statskassan. De gör det främst av egenintresse. Västs sanktioner stärker Indiens och Kinas förhandlingsposition mot Ryssland och gör att de köper olja och gas med kraftig rabatt.
Men oavsett om motivet är ideologisk samsyn eller krass anpasslighet är resultatet detsamma: Ryssland får pr-poäng men framför allt pengar för att kunna fortsätta kriget.
Det finns ytterligare en aspekt. Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i Ukraina. Han kan inte resa till ett land som har åtagit sig att följa domstolens arresteringsorder, som Sydafrika eller Brasilien. Men dessa länders ledare gör det möjligt för Putin att spela rollen som statsman, trots ICC-ordern, genom att komma till honom.
Men inte bara de. Även FN:s generalsekreterare Antonio Guterres valde att närvara vid BRICS-mötet i Kazan. Det bör betraktas som en skandal och leda till markeringar från demokratiska stater. EU och Sverige måste protestera mot att företrädaren för världsorganisationen träffar denna internationellt efterlysta brottsling.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen