USA:s ambassad i Moskva skickade den 9 mars ut en varning om ”nära förestående planer” hos ”extremister” att angripa stora sammankomster, däribland konserter. Amerikanska medborgare uppmanades att under de närmaste 48 timmarna hålla sig undan folksamlingar och vara extra uppmärksamma på omgivningen.
Det är standardförfarande när ett lands underrättelseorgan snappar upp signaler av det här slaget. Många gånger bidrar sådana varningar till att terrorplaner avbryts. Nu kom ingen attack under de närmaste 48 timmarna. Diktatorn Vladimir Putin kallade den amerikanska varningen ”ren utpressning” och såg ”en avsikt att skrämma och destabilisera vårt samhälle”. Det gjorde han den 19 mars på ett möte med den ryska säkerhetstjänsten FSB.
Tre dagar senare smällde det på konserthallen Crocus City Hall i Moskva. Minst fyra män mördade konsertbesökare genom att skjuta dem, bränna dem, skära halsen av dem. En gren av IS ( ISKP) har tagit på sig ansvaret via sina vanliga kanaler och bland annat med stöd av en videofilm som gjordes av en av terroristerna under attacken.
Enligt ryska regimuppgifter söndagen den 24 mars hade 137 personer dödats.
Det gör terrordådet till det mest dödliga i Ryssland sedan gisslantagningen på en skola i Beslan 2004 då 334 barn, föräldrar och skolpersonal miste livet. De allra flesta dödades under de ryska styrkornas stormning av skolan och i korselden mellan dem och de tjetjenska terroristerna. Denna gång dröjde polisinsatsen en timme och när den inleddes hade förövarna redan lämnat platsen. Det ger en del att fundera på.
Här har vi alltså en stat som dagligen trumpetar ut att landet är under terrorhot men väljer samtidigt att offentligt ignorera konkreta terrorvarningar. Ett fåtal terrorister kan ta sig in på en stor samlingsplats i landets huvudstad utan att möta motstånd och med förhållandevis små medel mörda väldigt många människor.
Den ryska diktaturens signalsystem är först och sist politiskt. Talet om terror syftar till att injaga fruktan och lägga grund för inre repression – inte att skydda medborgarna mot faktiska hot. Och vi kommer aldrig att få några uttömmande svar om dådet utöver att ISKP ligger bakom det. Helt enkelt för att det är omöjligt att lita på den ryska regimen. Lögnen är dess livsluft.
Nu har man gripit fyra män, gästarbetare från Tadzjikistan. De kan mycket väl vara förövarna. Men vi kan inte veta. De gripna har torterats. En har fått örat avskuret och intryckt i sin mun. En annan har sannolikt fått elstötar mot genitalierna. Dessa två fall har filmats och fotats av rysk polis och lagts ut i sociala medier. Under tortyr kan folk erkänna och ”erkänna” vad som helst.
Precis som så ofta vid stora kriser dröjde Putin nästan ett dygn innan han tog till orda – för att placera ansvaret på Ukraina. Han påstod att terroristerna greps på väg mot den ukrainska gränsen där de skulle ha tagit emot av ukrainarna. Vi talar alltså om ett krigsområde, den allra bäst bevakade delen av Ryssland och i världen, som terroristerna ska ha valt som flyktväg.
Alla i väst som skildrar och tar del av rapporteringen om dessa händelser bör ha med sig detta: Var mycket kritisk. Alla budskap med politisk laddning som kommer från den ryska regimen måste ses som lögn tills motsatsen bevisas.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen