Var inte rädd för ryska ”röda linjer”

Foto: LNB

Gästkrönika2023-09-05 18:12
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ljud av detonationer, massiva bränder i nattmörkret och skräckslagna kommentarer bakom kameran. Det är numera en vanlig bild från kriget i östra Europa.

Men de filmer som dök upp först i ryska och ukrainska Telegramkanaler i förra veckan och sedan spreds över nätet togs inte i Ukraina utan i Ryssland, de mest spektakulära i Pskov i nordväst.

Stadens flygplats attackerades av Ukraina med kamikazedrönare som orsakade en brand och förstörde fyra flygplan, som används för militära transporter, bland annat för att förflytta ryska luftlandsättningsstyrkor som har en bas strax söder om Pskov. Flygplatsen ligger 70 mil från ukrainska gränsen fågelvägen.

Det är inte första gången som ukrainarna har angripit mål så långt bort. En vecka tidigare sprängdes bombplan på en flygbas i Soltsy i Novgorods län, en bit öster om Pskov. Men omfattningen nu är större än någon gång under kriget. Bombningen ingick i ett samordnat angrepp mot militära mål i sex ryska regioner.

Ukraina bygger allt fler och allt bättre drönare för den här typen av attacker och man har god tillgång på information för att identifiera mål.

Det ryska luftförsvaret inne i landet håller inte måttet. Ett och ett halvt år in i det fullskaliga kriget misslyckas det med att skydda militära objekt långt bakom frontlinjen. Ironiskt nog inträffade den ukrainska attacken samma natt som en ny stor rysk mot Ukraina med både kryssningsmissiler och kamikazedrönare. Det ukrainska luftförsvaret var närmast hundraprocentigt, trots att delar av en nedskjuten missil dödade två civilpersoner i Kiev.

Det står klart att Ryssland inte kan isolera stridshandlingarna till Ukrainas territorium. Ukrainarna utför, till skillnad mot de ryska styrkorna, inte terrorangrepp med civila i sikte. Men de ser ändå till att kriget kommer in i vanliga ryssars hemmiljö, att rökpelarna syns från deras fönster. Attackerna är inte enbart militära åtgärder i strikt mening. Det är även kommunikation och påverkan. Ukrainarna säger till ryska medborgare: ”Vill ni sova lugnt? Sluta kriga. Lämna vårt land.”

Det heter gärna i väst att den ukrainska motoffensiven går för långsamt. Men vad är det som har hänt under kriget? För ett år sedan var ryska styrkor i Cherson och stod farligt nära Charkiv. Sedan dess har ukrainarna befriat ett territorium som är större än hela Grekland. De har klarat den första krigsvintern och sedan inlett en ny offensiv mot bättre befästa ryska ställningar och börjar nu bryta igenom dem.

De har gått från enstaka nålstick förra året till att, i år, på allvar ta kriget till Ryssland. Varje dag brinner något på ryskt territorium. Om det inte är drönare i luften eller i vattnet så är det attacker över landgränsen, som vi såg i Belgorod under våren.

Vad gör Ryssland i det läget? Inget som det inte redan har gjort. Den eskalering som många i väst ständigt varnar för om Ukraina korsar någon sorts ”röda linjer” har inte inträffat. I stället försöker Moskva tona ner de ukrainska drönarattackerna. Rapporteringen av dem i ryska nyhetskanaler hålls till ett minimum.

Det är ännu ett argument för väst att sluta tveka och förse ukrainarna med alla de vapen som de ber om och ta bort alla begränsningar för hur de får användas. 


Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen