I ett inslag på P4 Uppland berättar personal och anhöriga till boende på ett äldreboende i Almunge om problemet med undermåliga språkkunskaper hos en del anställda (18/11). Det vittnas dessutom om att chefen på boendet inte tagit larmen på allvar. En undersköterska, kallad Berit, ska ha gjort en avvikelserapport i samband med en incident. Respons påstås ha uteblivit. I stället kallade chefen dem för rasister, får man höra i inslaget.
Om det stämmer behöver chefen på boendet uppdatera sitt ordförråd.
Att brister i det svenska språket kan bli ett problem i äldreomsorgen är något som uppmärksammats på senare år. Alltfler kommuner har redan infört språktester för äldreomsorgspersonal, och vår nuvarande regering tillsatte en utredning om det i våras. Strax före valet i fjol meddelade även Socialdemokraterna att partiet vill "ställa språkkrav på de som arbetar inom äldreomsorgen" (25/8 2022).
Den pågående utredningen ska ta ställning till "vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig" för olika yrkesgrupper inom äldreomsorgen. Dessutom ska den redovisa vilka konsekvenserna kan bli för personal- och kompetensförsörjningen.
Anledningen till att språkkunskaperna inte alltid är skyhöga är att äldreomsorgen ofta har haft svårt att rekrytera. En anställd utan jättebra svenska är bättre än ingen, har en del säkert resonerat, eller att språket kan förbättras med tiden.
Man måste ändå ha som utgångspunkt att äldreomsorgen finns till för vårdtagarna, och då är en fungerande kommunikation nödvändig.
Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och arbetsskador, fackligt ägda LO-TCO Rättsskydd, har varnat för att språktester kan strida mot diskrimineringslagen. "Ett allmänt krav på svenskkunskaper verkar kanske neutralt, men alla kommer inte att kunna klara det på grund av sin bakgrund, i det här fallet den etniska bakgrunden", har förbundsjuristen Henric Ask sagt till Kommunalarbetaren (14/12 2022).
Det vore ett skevt sätt att se på diskriminering. Med samma argument skulle det ha varit emot lagen att äldreboenden som länge erbjudits äldre som talar arabiska eller andra minoritetsspråk har krävt att personal kan dessa språk.
Alla är inte änglar och äldreomsorgen är förstås inte fredad från rasism. Men om anställda och anhöriga larmar om dåliga svenskkunskaper av omsorg av de äldre är det tvärtom viktigt att lyssna på – och inget en seriös chef kan vifta bort som rasism.
Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där