Djur är inte tyg, och "viva vegan leather!" Det var budskapet från aktivister från djurrättsorganisationen Peta, när de stormade Victoria Beckhams visning på modeveckan i Paris (SVT 4/3) – eftersom den före detta Spice Girls-stjärnans märke använt läder i sina kollektioner.

Modebranschen har ett stort antal lidande djur på sitt samvete, och aktivism har fått det glamorösa i päls ifrågasättas allt mer. Som sig bör – djurs lidande måste tas på allvar.

Men när aktivisterna nu försöker göra samma sak med läder, är kruxet är att det finns väsentliga skillnader gentemot päls. Där päls främst kommer från små mjuka djur som minkar och blåräv, som avlas fram enbart för pälsens skull, är läder huvudsakligen en restprodukt från köttindustrin. Är det verkligen bättre att bara slänga, i stället för att se till att det kommer till användning?

Även de veganer som vill avveckla hela köttindustrin, vilka dessa aktivister lär tillhöra, bör rimligen inse att det inte är i närheten av att ske. Särskilt när det pratats om en sviktande vegotrend.

Det alternativ som förespråkas – "veganskt läder" – är inte heller någon toppenersättning. Det är ett material som utmanar ordspråket att kärt barn har många namn. Det billigare, mindre slittåliga, över lag sämre plastmaterialet har tidigare kallats fejkläder eller fuskläder, sen försökt lyxifiera sig med franska och gått under faux-läder, och med ett låneord från engelskan kallats pleather. Men sedan hakade det på vegotrenden och "veganskt läder" fastnade.

Till skillnad från riktigt läder är det inte nedbrytbart. Det slits ut fortare, vilket kanske rör många konsumenter mindre i vårt tidevarv av "fast fashion" där många kläder aldrig slits ut utan kasseras när man tröttnat. För ett sådant konsumtionsmönster är fejklädret som klippt och skuret.

Att undvika djurprodukter har blivit synonymt med hållbarhet. Inte helt utan skäl, att välja bort kött och vissa andra djurprodukter, alltid eller ibland, kan göra gott för både djuren och planeten. Men det är inte alltid hela sanningen, och vilka alternativ som får ersätta spelar stor roll, och där är fejkläder ett riktigt bottennapp. Så även palmolja, som ofta får ersätta smör och annat animaliskt fett i kakor och andra godsaker, men som leder till skövling av regnskog. Inte särskilt hållbart.

Honung är till exempel inte veganskt, men bina gör som pollinerare ett viktigt jobb i naturen som honungsköpare stöttar med plånboken.

Att vara en medveten, hållbar konsument, är helt enkelt svårare än att klistra på sig en identitet som "vegan" – att år 2024 hylla veganskt läder känns därför hopplöst ute.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån