Förbered dig för det kommande valet – det hänger på dig

Om lite mindre än tre månader ska européerna gå till urnorna för att välja de som ska representera dem i Strasbourg.

Om lite mindre än tre månader ska européerna gå till urnorna för att välja de som ska representera dem i Strasbourg.

Foto: FREDRIK PERSSON / TT

Krönika2024-03-17 18:54
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Snart är det dags att gå till valurnorna igen. Om lite mindre än tre månader går hela EU till val. Då får medlemsländernas medborgare välja ut de politiker som ska representera dem i Bryssel och Strasbourg.

Organisatoriskt är det ett massivt arbete. Omkring 373 miljoner människor, fördelat på 27 länder, ska kallas till urnorna. 

Demokratiskt är det en betydelsefull händelse. På många håll i världen ser vi hur demokrati och individuella fri- och rättigheter undergrävs – även inom EU. I sådana tider är det särskilt viktigt att demokrater gör sin röst hörd – både vid valurnorna och i debatten. Det är nu européerna har chansen att välja ut de 720 ledamöter som ska representera dem i EU-parlamentet – ett av de största demokratiskt beslutande organen i världen. För Sveriges del handlar det om totalt 21 ledamöter som ska skickas till Bryssel.

Så är folk, medier och partier laddade och redo för valrörelse? 

Enligt en stor opinionsundersökning som kom i december, beställd av EU-parlamentet, verkar svenskarna vara tämligen taggade på EU-valet. I alla fall om man jämför med andra EU-medborgare. 47 procent av samtliga tillfrågade svarade att det var mycket troligt att de skulle rösta i valet "om det var nästa vecka". Bland svenskarna var denna siffra uppe på 70 procent. Det var den näst högst uppmätta procentsatsen. Det är bara danskarna, med 77 procent, som är mer sugna på EU-valet.

70 procent eller mer vore fina deltagandesiffror i EU-valet! Men det är skillnad mellan svarande och befolkning. Förra gången Europa valde sina EU-parlamentsledamöter (2019) röstade totalt 50,66 procent av de röstberättigade i EU. I Sverige var motsvarande siffra på 55,27 procent. Det är den högst uppmätta andelen röstande i EU-valet, och kan mycket väl öka denna gång. 

Medier har i detta givetvis en viktig roll. Att på olika vis lyfta det intressanta och viktiga i EU-politiken är ett inte lätt uppdrag, men nödvändigt.

Det är också viktigt att politikerna gör sitt för att nå ut till medborgarna. Och det i god tid innan valet. Men den som kikar in på partiernas hemsidor lär inte bli helt nöjd. Flera av dem är knappt i startgroparna. Trots att samtliga av riksdagspartiernas valsedlar nu är låsta syns inte mycket av den EU-valrörelse som snart ska fylla mångas medvetanden. 

På hemsidorna för KD och V syns ett par toppnamn inför valet. Det är en start. Hos SD finns en snabblänk till deras EU-valsedel, men inte något annat. Mer uppmärksamhet riktad mot EU förekommer på Liberalernas hemsida. Men där, liksom på en del andra partiers hemsidor, lyfts en hel del udda förslag och EU-ämnen fram. Däribland M, men även S, gör en del slag i luften. MP verkar mest klaga på KD, M och SD i frågor som rör EU.

Nu kommunicerar politikerna genom fler kanaler än sin hemsida. Flera av de svenska ledamöter som i dag verkar i Bryssel använder sig av Instagram eller andra sociala medier för att nå ut med sina budskap eller visa på sina prestationer. Vissa gör det mer och mer lyckat än andra. Men hur partierna väljer att lägga fram sin politik bland annat på sin hemsida, kan ge en bild av vad partierna prioriterar i den gemensamma kommunikationen. Det är ett signalsystem till partimedlemmar och sympatisörer vad som är viktigt just nu. Och även om det är för tidigt att dra några slutsatser om partiernas engagemang i EU-valet, borde det inte eka så här tomt. EU-lagstiftning påverkar människor så mycket. 

Under tiden kan medborgarna själva börja undersöka vilka politiska alternativ som finns. 

Samtliga partier som är redo för EU-valet har sina valsedlar tillgängliga på Valmyndighetens hemsida. Där kan vi exempelvis se dagens ledamöter Emma Wiesner och Abir Al-Sahlani åter i toppen för Centerpartiet. Dessa båda har under senaste åren synts återkommande i riksmedier. Wiesner har även synts i våra spalter som gästkrönikör. Efter en petning finns sittande ledamot Sara Skyttedal inte längre på KD:s valsedel. Inplockad av partiet är i stället högertyckaren och tidigare M-anknutna opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe. V har lyft fram tidigare partiledaren och före detta EU-ledamoten Jonas Sjöstedt. MP har gjort lite på samma sätt genom att placera det tidigare statsrådet (och EU-ledamoten) Isabella Lövin på sin tredjeplats.

På Europaparlamentets hemsida finns även en sökfunktion där man kan få fram tidigare, och nuvarande, ledamöters prestationer. Det är inte alltid lätt att få en överblicksbild, men det är information som knappast kan skada om man vill bilda sig en uppfattning om politikerna. Det är en uppgift väljarna bör ta på stort allvar. Det är bara att börja. 

Niklas Otto Olsson är politisk redaktör på Katrineholms-Kurirens ledarsida (oberoende liberal). Texten är också publicerad där.