Våldsam extremism. Det utgör inte bara ett hot mot Sveriges och svenskars säkerhet, utan även mot det demokratiska styrelseskicket och tillhörande tankegods.
Därför behöver politiker, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle hålla sig uppdaterade på dessa faror – som lurar i olika delar av samhället – och göra vad de kan göra för motverka att dessa våldsamma rörelser växer sig starka.
Under en nätsänd konferens som Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) höll i slutet på veckan, kunde man bland annat få en bild av hur extremistiska rörelser rekryterar till sina nätverk.
En stor del av rekryteringen sker på nätet och riktar sig oftast – men inte alltid – till barn och unga. Föräldrar, skolpersonal och rektorer i Katrineholm, Vingåker, Flen, Strängnäs och Eskilstuna har därför goda skäl att ta sig tid att se igenom flera av programpunkterna under CVE-konferensen.
Särskilt intressant är de punkter som avhandlar skolattacker. Där bör man lyssna särskilt på Fredrik Hemmesjö, rektor på Malmö latin. Han resonerade kring sina, och sin skolas, erfarenheter från skolattacken i mars 2022, då två lärare mördades av en skolelev. Även i en kommun av Malmös storlek, var angrepp av sådan karaktär närmast otänkbart, att man inte var riktigt mentalt förberedd. Om det skulle hände något liknande i vår del av Sörmland, är skolorna, lärarna och rektorerna, redo? Och hur motverkar vi att det ens sker?
Ett första steg är att leta där barn och unga tillbringar mycket av sin tid. Datorspelsvärlden kan då vara en start. Enligt Internetstiftelsen umgås sju av tio barn och unga i åldern 8 till 19 år på datorspels plattformar. Många unga lägger många timmar i veckan på att lära sig, bemästra och leva ut i kreativa och fantasifulla digitala världar, både tillsammans med nära vänner och med främlingar.
Engagemang i datorspel behöver inte vara ett problem så länge inte studier och socialt liv lider. Det är viktigt att betona. Det kan till och med vara både utvecklande och utmanande att utforska nya världar och mekaniker. Men det som många experter noterat finns det i dessa datorspelsmiljöer även extremister som försöker slå klorna i de unga spelarna och dra in dem i våldsamma och ideologiskt hatiska sammanhang.
Under CVE-konferensen konstaterar Sara Hauge från Sverok, förbundet för hobbyspelandets föreningar, att det är vanligt med så kallat "toxiskt" eller "giftigt" beteende på datorspelsplattformar. Det kan då handla om rasistiskt, misogynt, homofobiskt eller kvinnofientligt språkbruk. Anonymiteten i många spel underlättar just detta. I en enkät genomförd av Sverok är det över 70 procent av barn och unga mellan 12 och 20 år som utsatts för den sortens aggressivt språk och beteende. Särskilt vanligt verkar det vara ibland annat spel som Apex Legends, Counter-Strike:GO och League of Legends.
Detta brutala förstör inte bara upplevelsen av spelandet, där tjejer är särskilt utsatta. Det fostrar även in unga personer i ett allt råare samtalsklimat. Särskilt illa är det då detta giftiga beteende inte bara används för att sprida extremisters tankegods, utan också för att identifiera eventuella rekryteringar till deras rörelser.
Det lyfts under konferensen, men också i Sveroks rapport, att datorspelen används som rekryteringsbas för en del högerextrema och radikalislamistiska rörelser. Enligt Sverok har ungefär en tiondel i åldern 12 till 20 år någon gång varit med om rekryteringsförsök från spelare som de misstänkt vara extremister av något slag. Vi vet att rekryteringsförsök emellanåt lyckas, konstaterar konferensdeltagarna krasst. Unga personer som till vardags spelar mot främlingar, i stället för att göra det tillsammans med exempelvis klasskamrater, är särskilt utsatta.
Så vad kan man göra? Datorspelsföretagen har goda skäl att förbättra modereringen i sina kanaler och bli bättre på att stänga av spelare som beter sig olämpligt. Föräldraransvaret är också viktigt. Att vara närvarande och engagerade i sina barns intressen kan vara ett sätt att få en bättre bild av hur "livet" i datorspelen fungerar. Det underlättar för de unga spelarna att söka upp sina föräldrar när de möter brutalt språkbruk och våldsbejakande extremister på spelplattformarna. Det kan motverka att barnen dras ner i ett kaninhål de senare inte kan ta sig ur på egen hand. Det är inte hela svaret, men det kan hjälpa en bit på vägen – utan att helt undanröja ett utvecklande och roligt nöje.
Niklas Otto Olsson är politisk redaktör på Katrineholms-Kuriren (ob lib). Texten har publicerats där också.