Moderna museets hyckleri kan inte bli tydligare

Sakine Madon

Sakine Madon

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Ledarkrönika2024-03-02 05:02
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På Moderna museet i Stockholm visas nu utställningen "Den tredje handen" av konstnären Maurizio Cattelan. Där ingår bland annat ett verk med en påvedocka i vax, "La nona ora", som träffas av en meteorit. Vaxpåven är från 1999 och det har hunnit hända en del sedan dess. 

Den meteoritbombade påven väckte tidigare en hel del vrede, men nu har Vatikanen bjudit in Maurizio Cattelan att göra ett verk på årets Venedigbiennal. I fjol visades även foton från Elisabeth Ohlsons Ecce homo i Europaparlamentet. Konstnärlig frihet innebär inte att man behöver tycka om allt som visas och uttrycks, men i fria samhällen får man acceptera även sådant som sårar eller upprör.

undefined
Maurizio Cattelan är aktuell med utställningen "Den tredje handen" på Moderna museet i Stockholm.

"Skärskådandet av makt- och trossystem är ett genomgående tema i hans arbete", skriver Moderna museet om konstnären Maurizio Cattelan. Det är förstås bra att museet backar skärskådandet av trossystem. Problemet är bara att samma museum endast gör det när konsten är ”ofarlig”. Som när den riktar sig mot kristendomen.

Efter konstnären Lars Vilks död för snart tre år sedan skrev Moderna museets överintendent Gitte Ørskou ett inlägg om varför det inte var aktuellt för museet att visa "Profeten M. som rondellhund". Enligt henne var det ett verk som "grundar sig på hatisk och kränkande ikonografi". Att något är "kränkande" är ett sällsynt svagt argument för att det inte ska visas, i så fall hade vaxpåven sopats undan redan 1999. Och att rondellhunden skulle vara "hatisk" är Ørskous egen tolkning. Min tolkning, efter samtal och dialog med Vilks under åren som han levde under hot, är att han snarare ville göra samma sak med islam som han gjort med kristendomen. Vilks hade tecknat Jesus som pedofil. 

Hyckleriet står däremot svenska konstinstitutioner för. 

Moderna museet är tyvärr i gott sällskap.

Elisabeth Ohlson, vars Ecce homo har betytt oerhört mycket för den konstnärliga friheten, fick en tavla censurerad när hon flera år senare var aktuell med utställningen Jerusalem på Världskulturmueet i Göteborg. Verken bestod av fotografier av hbtq-personer med de tre olika världsreligionerna närvarande i bilderna. Fotot med tre män vid en muslimsk bönematta plockades bort.     

Så sent som i höstas stoppades först konstnären Sadaf Ahmadis utställning om kvinnoförtrycket i Iran, på Kulturhuset i Borås. Man hävdade bland annat att "människor kan bli sårade".

Våra konstinstitutioner är för yttrandefrihet och religionskritisk konst – men bara om det är bekvämt nog.