Gängen behöver bekämpas. Frågan som kvarstår att besvara är med vilka medel. Var ska gränserna för rättsväsendet gå? Det är en debatt som knappt förs i dag.
Det finns ett antal opinionsinstitut som mäter vad svenskarna pratar om hemma runt köksbordet. De kommer inte alltid fram till samma resultat. Men att kriminalitet och hur den ska bekämpas varit ett av de vanligaste samtalsämnena det senaste året är de alla rörande överens om.
Och när kriminaliteten diskuteras har gängen, skjutningarna, sprängningarna blivit ett allt vanligare inslag i samtalet.
I städer som Eskilstuna har visserligen gängen och skjutningarna diskuterats länge. Men för en majoritet av det svenska folket var det först nyligen som de insåg allvaret. Att gängen även kan påverka deras vardag.
Från politiskt håll har man svarat med att föreslå hårdare tag.
Men trots att flera av förslagen utmanar grundläggande fri- och rättigheter har diskussionen om vi verkligen ska införa dem uteblivit. Det har inte blivit någon ny FRA-debatt. Inga demonstrationer eller ens särskilt många arga insändare.
Få tycks längre fråga sig frågorna:
- Hur effektiv är åtgärden? Bara för att en åtgärd är hård och inskränkande behöver den inte vara särskilt effektiv.
- Vad får den för konsekvenser för samhället? Vi kan skapa ett samhälle som i stort sett är fritt från kriminalitet. Men det skulle samtidigt innebära total övervakning och minimala fri- och rättigheter. Med andra ord ett samhälle som få av oss skulle vilja bo i.
"Svenskarna är beredda att acceptera nästan vilket förslag som helst för att bekämpa kriminaliteten”, sa nyligen lobbyisten Markus Uvell under en föreläsning om det svenska opinionsläget.
Det är inte svårt att hålla med om slutsatsen.
Särskilt inte med tanke på att Sverigedemokraterna, det parti som vill gå längst i jakten på att inskränka våra grundläggande fri och rättigheter premieras av väljarna. Enligt en färsk mätning från DN/Ipsos är SD det parti som flest väljare tycker har bäst kriminalpolitik (DN 12/3).
Det här är alltså partiet som vill frihetsberöva personer i gängmiljö utan konkret brottsmisstanke (Aktuellt 28/9 2023). Som lyfter förslag att döma 15-åringar till livstids och att sätta in beväpnad militär mot upplopp. (DN 10/10 2023).
I dag kan man endast dömas om man begått ett brott eller gjort sig skyldig till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan. Det här går tillbaka till så gamla rättsregler att de till och med uttrycks på latin: nullum crimen sine lege , inget brott utan lag och nulla poena sine lege, inget straff utan lag.
Men SD vill alltså kunna fängsla personer i förebyggande syfte utan misstanke.
Det strider i sin tur mot en annan grundläggande rättsprincip: oskyldighetspresumtionen. Det vill säga rätten för misstänkta och tilltalade att bli behandlade som oskyldiga fram till en fällande dom.
SD:s förslag är tvärtom en skyldighetspresumtion. Befinner du dig i gängmiljön behandlas du som skyldig och kan fängslas utan misstanke om brott.
SD-ledaren Jimmie Åkesson bygger sitt resonemang på att det redan finns en lag som ger polisen en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig dataavläsning mot personer i kriminella nätverk som inte är misstänkta för brott – men som kan antas vara på väg att begå grova brott.
Lagen som trädde i kraft den 1 oktober förra året innebär ett klart avsteg från de tidigare reglerna som krävde att det fanns en skälig misstanke om brott mot specifika personer. Nu finns även ett lagförslag som även innebär att polisen ska få genomföra husrannsakan och hemlig rumsavlyssning mot personer utan konkret brottsmisstanke.
Att fängsla personer utan brottsmisstanke är alltså enligt Åkesson nästa naturliga steg. Vad kommer härnäst?
Nu finns det många, som till skillnad från mig, tycker att det här är okej. Som tänker att eftersom de inte rör sig i gängmiljö har de inget att frukta.
Den här typen av rent mjöl i påsen-resonemang funkar till synes alldeles utmärkt – ända tills den dag polisen knackar på din dörr.
För vad innebär det egentligen att befinna sig i gängmiljö? Ska man vara aktivt involverad eller räcker det att man fortfarande sporadiskt umgås med barndomsvännen som blivit gängkriminell? Befinner sig de unga tjejer som utnyttjas sexuellt av gängen i gängmiljön? (SVT 18/3)
Problemet med ett svagare rättsskydd är att det över tid tenderar att urholkas ännu mer. Det är därför som straffrätten under lång tid varit så tydlig med vilka gränser som gäller. Men nu flyttas gräns efter gräns.
Svenskarna ser stillatigande på och ställer inte ens frågan om de nya lagarna verkligen kommer att göra någon nytta.