69 procent av pensionärerna använder dagligen internet.
Har du en smartphone behöver du inte längre en plånbok. Betalkortet går att lägga in t i telefonen. Många butiker och restauranger accepterar betalningar med hjälp av Swish.
Samtidigt har inte alla svenskar tillgång till en smartphone eller ens en dator hemma. Är du turist från ett annat land funkar inte Swish. Det är en betalningsmetod som bara är tillgänglig för landets invånare.
Samtidigt blir antalet näringsidkare som inte längre accepterar kontanter som betalningsmetod blir allt fler.
Det digitala gapet mellan de som har tillgång till digitala tjänster som exempelvis Swish och de som inte har det blir allt djupare samtidigt som gapet också blir smalare.
Djupare, eftersom en stor del av den svenska samhällsservicen bygger på att du ska kunna använda e-tjänster, bland annat för att kontakta hälso- och sjukvården och ett flertal myndigheter. Många företags kundtjänster består i första hand av en chattfunktion. De som inte har tillgång till dessa tjänster får det därför allt svårare.
Men gapet blir samtidigt smalare. För varje år blir andelen internetanvändare i befolkningen fler. Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet använder 99 procent av landets 16—64-åringar dagligen internet. Det kan jämföras med 69 procent av pensionärerna.
Det är bland landets pensionärer som digitala utanförskapet är störst. Var sjunde pensionär använder över huvud taget inte internet. Flest icke-användare återfinns bland landets äldsta invånare, de över 75 år.
En av dem som inte använder internet skrev ett brev och skickade till ledarredaktionen. I brevet beskriver den 88-åriga pensionären tillvaron utan dator. Hur det både blivit svårare att betala räkningarna eller hämta ut kontanter i bankomater.
Att det blivit svårare att betala räkningarna utan dator beror bland annat på att möjligheterna att betalningsalternativen minskat.
Under 2021 betalades exempelvis 200 000 räkningar kontant över disk. Under 2022 togs dock det statligt subventionerade så kallade kassagirot bort. Möjligheten att betala räkningar kontant i vissa butiker, spelombud, bensinstationer försvann.
Men man kan fortfarande betala räkningar på en del bankkontor. Men de försvinner i stadig takt och de flesta har slutat att hantera kontanter. Förra året var det endast sparbanker som hade kvar kontanthantering på sina kontor. Det kan dessutom kosta upp till 150 kronor att betala en enda räkning – och är du inte är kund på det bankkontor som du ska betala räkningen på kan det bli ännu dyrare.
Då återstår "brevgirot", det vill säga att man skickar in sina räkningar med post till banken som betalar dem. Det var den tjänst, som innan e-fakturornas tid, var den vanligaste betalningsmetoden.
Numera är det en service som inte alla banker längre tillhandahåller. Andra har börjat ta betalt för tjänsten. Det har också blivit krångligare och mer tidskrävande av andra skäl. Posten har dragit ned på tömningen av brevlådorna och antalet brevlådor minskar kraftigt. Innan sommaren plockade Postnord bort 13 procent av landets brevlådor, och de kan komma att dra ned antalet ännu mer.
Alla banker erbjuder inte längre möjligheten att skicka in sina räkningar med post så att banken kan betala dem.
Att ta sig till närmaste brevlåda kan därför ha blivit betydligt svårare, särskilt för dem som har någon form av funktionshinder. Detsamma gäller möjligheten att ta sig till närmaste bankomat. Även de blir ständigt färre.
15 av landets 21 länsstyrelser rapporterar att antalet uttagsautomater minskade i länet förra året. Samtliga länsstyrelser bedömer dessutom att tillgången till grundläggande betaltjänster försämrades, under 2023, för äldre och personer med funktionsnedsättning.
De minskande möjligheterna att betala med kontanter bekymrar regeringen. I början av året tillsatte den en utredning som ska undersöka möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor, som läkemedel, livsmedel och drivmedel.
”Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, kommenterade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) skälen för utredningen.
Så är det. För vad händer om man inte kan betala med kontanter och inte har en egen dator eller smartphone. Eller inte förstår hur man ska använda alla digitala tjänster?
Många äldre tar hjälp från familj, grannar, vänner och bekanta eller ber om hjälp på närmaste bibliotek. Men att lämna ut privata koder och uppgifter är inte alltid säkert. Vi uppmanas ständigt att inte lämna ut dessa uppgifter till någon annan.
Men varje månad får många svenskar ändå hjälpa mormor eller farfar att betala sina räkningar eller logga in på sjukvårdens 1177.
Många äldre får hjälp av någon annan att betala sina räkningar digitalt.
Det här är inte bara en fråga om säkerhet. I lika hög grad handlar det om rätten till bibehållen integritet: Mormor och farfar vill nödvändigtvis inte redogöra för varje utgift, inte ge andra fri tillgång till sin journal. Många äldre vill heller inte hamna i beroendeställning till någon annan.
Och är den som hjälper till en granne eller en ytligt bekant kan det kännas ännu jobbigare att de får full inblick i alla delar av livet. För vissa kan det därför kännas som en bättre lösning att gå till biblioteket. Även om de inte är det kan bibliotekarierna kännas mer som neutrala myndighetspersoner.
För den som inte kommer ihåg en tid utan internet kan det digitala utanförskapet vara svårt att förstå. Men det är reellt och ytterst besvärligt för många som lever mitt i det och inte alltid själva har möjligheten eller förmågan att bryta det.