Ett förändrat klimat kräver mer pengar i diket

Kommuner och fastighetsägare måste göra sitt för att förhindra att bostadsområden och vägar svämmas över vid kraftiga regnoväder.

Kommuner och fastighetsägare måste göra sitt för att förhindra att bostadsområden och vägar svämmas över vid kraftiga regnoväder.

Foto: Erland Segerstedt / SCANPIX

Lördagskrönika2021-08-28 05:40
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Klimatläget är allvarligt. Det är brådskande att bryta fossilberoendet. Omställning från olja och kol till klimatvänlig el, biobränslen, vätgas är nödvändigt. Men även om utsläppen skulle gå ner till noll är en del av de förändringar klimatet genomgått här för att stanna.

Att pumpa ut växthusgaser i atmosfären i decennier har konsekvenser. De lobbyister och politiker som tidigare, och än idag, förhalar, säger stopp och nej till viktiga klimatreformer, förbud och bränsleskatter har ett och annat att förklara. 

När extremt väder och klimatförändringar ska diskuteras är det viktigt att hålla tungan rätt i mun. Att en särskild väderhändelse inträffar behöver inte hänga samman med det förändrade klimatet. Men kraften och frekvensen av stormfloder och översvämningar är större nu än tidigare. Likaså riskerna för allvarliga bränder i skog och mark och sämre skördar. 

De värmeböljor som förekommer i Europa och på andra platser kan göra stor skada. 2003 dog många européer av mycket hetta, då drabbades Frankrike särskilt hårt. Nere på kontinenten är det inte heller ovanligt med översvämningar efter stora skyfall. De omfattande skador på bebyggelse, och infrastruktur och antalet liv som gick förlorade, när vattenmassorna översköljde delar av Tyskland och Belgien tidigare i somras är ovanliga, men lär komma oftare.

Regnkatastrofen i västra Dalarna 1997 hade kunnat åstadkomma mycket förstörelse och stort lidande om den hade träffat ett bostadsområde istället för Fulufjället. Som tur var dödades och skadades ingen av vattenmassorna, förutom djur. För den som vill läsa mer om detaljerna har SMHI en välskriven genomgång med tillhörande bilder på sin hemsida. 

SMHI uppskattar att det föll mellan 300 och 400 millimeter på ett dygn. Stenbumlingar drogs med av det forsande regnvattnet. Höga träd, en del hundratals år gamla, rycktes med när jorden och sanden runt deras rötter följde med strömmen. 

Den typen av händelser är ovanliga i Sverige, men sådana erfarenheter bör mana till eftertanke hos beslutsfattare: Hur skyddar vi oss mot dessa väderfenomen?

Men så är det tyvärr inte alltid. Tidigare i år frågade Svenska Miljöinstitutet och försäkringsbolagens branschorganisation Svensk försäkring Sveriges kommuner hur det står till med klimatanpassningen. Och även om de flesta av de omkring 180 kommuner som svarade på enkäten är medvetna om farorna med extremväder går arbetet långsamt på flera håll.

De flesta har i något avseende försökt förebygga faror för sin bygd men skillnaderna i hur långt kommunerna kommit är stora. Svenska Miljöinstitutet och Svensk försäkring har poängsatt enkätsvaren och rankat kommunerna därefter. Sådana rankingar finns det skäl att vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av. En del av svaren kan handla om mer papper än praktik. Samtidigt kan de ge en fingervisning om ambitionerna i Sveriges olika landsdelar.

Många kommuner med havsstränder rankas högt. Farorna med högre havsnivåer och kraftiga stormfloder är ofta påtagliga där. Förändrade vattenflöden och erosion kan förstöra bostäder och infrastruktur på vattennära och värdefull mark. 

Bäst är Lomma, tätt följd av Norrköping, Ängelholm och Söderhamn. Bäst i Sörmland är Eskilstuna, men snittpoängen på länets kommuner är under rikssnittet. Kustkommunen Oxelösund, och i synnerhet Nyköping bör fundera över varför de ligger så lågt som de gör.

Mariefreds läge i relation till Mälarens vattennivå är sådant som politikerna i Strängnäs behöver vara vaksamma på. Därför är det tråkigt att kommunen inte är med i enkäten.

Kommuner runt om i Sverige har olika förutsättningar och behov. Och att staten ska vara med och dra detta lass bör vara självklart. Klimatförändringarna är globala. Frågan är i vilken utsträckning och vilka delar staten ska betala för. Samtidigt är det kommunerna som har kännedom om sin bygd.

Arbetet med klimatanpassningar behöver inte nödvändigtvis handla om stora investeringar i dyra skyddsvallar eller avancerade byggen. På en del håll kan det kanske behövas. Men mycket av det viktiga arbetet kan göras i kommuneras stadsplaner. Hur bostäder byggs och parker planeras kan minska farorna med värmeböljor. Hur dagvatten- och avloppssystem fungerar spelar stor roll.

Mindre omtalat är det som ofta anses som tråkigt och grått: underhåll. I lokalpolitiken är det inte ovanligt att sådant dränks i andra intressen, inte sällan från bilister. Täpps diken, fåror, vägtrummor eller annat igen ökar risken för att vägar och bostadskvarter svämmas över. En så enkel åtgärd som att kommuner och fastighetsägare håller dessa flöden fria från grenar och annan bråte kan göra mycket.