Jordens klimat genomgår omfattande förändringar. Den globala medeltemperaturen ökar. Med det följer ökad risk för översvämningar och kraftfulla orkaner. Ett varmare klimat, omfattande skogsskövling och oförsiktig djurhållning riskerar också leda till fler pandemier.

De senaste sex åren har varit de varmaste åren som uppmäts av EU:s klimatforskningscenter Copernicus. Det gick att läsa i Dagens Nyheter förra veckan. För Europa var 2020 det varmaste året. Att få ett slut på utsläppen av växthusgaser är ett måste.

EU har nyligen satt målet att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990. I EU-parlamentet finns många röster som är för en än större minskning. Svenska regeringens mål att Sverige ska bli världens första fossilfria land är också det en bra ambition. Men för att nå dit krävs att många drar åt samma håll.

Förra året släppte Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademin (IVA) en rapport med en rad förslag vad Sverige kan göra för att bli klimatneutrala 2045. I den finns nio punkter. Bland annat trycker rapportförfattarna på vikten av aktivt EU-gemensamt arbete, sådana ansträngningar ger utdelning för klimatet. Transporterna måste ställa om från fossilbränslen till elektricitet. 

Personbilar som rullar på el har i stort sett kommersialiserats. Svårare är det med tyngre transporter. Stora elfordon som kör långa sträckor kräver kraftfulla och stora batterier. För att de inte ska bli alldeles för tunga kan snabbladdstolpar längs med stora vägar vara bra.

På flera håll i Sverige testas olika typer av elvägar som gör det möjligt för lastbilar att laddas under resans gång. På uppdrag från regeringen skissar Trafikverket för närvarande på planer hur 3 000 kilometer väg ska elektrifieras till senast 2035.

En elektrifiering av transporterna tillsammans med växande befolkning, bostadsbyggande och omställningar inom industrierna behöver stora mängder el. Vindkraften och vattenkraften i norra Sverige är stor. Men produceras det nog med el för framtidens elbehov? IVA föreslår förstärkning av stamnät och lokala elledningar. Leveranskapaciteten mellan norr och söder behöver byggas ut för att säkra klimatvänlig el till hela landet.

Elbilarna behöver mer än elektricitet.

Vart tredje år släpper EU-kommissionen en lista på råvaror som bedöms särskilt viktiga för välståndet inom EU. För varje gång listan släppts har den blivit längre. För 2014 var det 20 råvaror. Förra året innehöll listan 30. Det är mineraler och metaller som behövs för att bygga till exempel mobiler och laddningsbara batterier. Däribland sådant som behövs för att bygga elbilarnas batterier. 

En del av dessa ämnen finns i Sverige. Och eftersökningar efter dessa sker på flera håll i landet.

De senaste tre åren, där 2020 är ett bottenår, har dock antalet tillståndsansökningar för att leta efter mineraler och metaller i Sverige sjunkit kraftigt. Förra årets låga antal förklaras delvis med att många utländska gruvbolag helt enkelt inte kunde komma hit. Coronapandemin har varit i vägen. Intresset kan också ha minskat efter undersökningar som inte gett tillfredställande resultat. Ibland handlar det om att fyndigheterna inte är stora nog för att vara lönsamma.

Handläggningstider hos förvaltning och domstol, med långa och många överklaganden, kan också avskräcka från investeringar. Det blir inte heller lättare när delar av miljörörelsen möter varje gruvplan med motstånd.

Därför föreslår IVA i sin rapport att ledtiderna från tillståndsansökan till gruva ska kortas. Mer pengar och ökad teknisk kompetens inom miljö- och markdomstolarna kan göra nytta. Detta är bra, prövningar ska inte sabotera eller sinka sådana planer. Samtidigt ska inte gruvbyggen hastas fram. Viktiga naturvärden och kulturarv får inte åsidosättas, men bör vägas mot den samhällsnytta nya gruvor innebär.

Gruvorna behövs för klimatomställningen. Det behöver de delar av miljörörelsen som sätter hårt mot varje gruvöppning också inse. 

Gruvbolagen måste visa att de kan utvinna råvarorna med minsta möjliga negativa effekt på omgivningen. Notan för uppstädning av sådant får inte falla på skattebetalarna. Markägare måste också få betalt för skador.

Försiktighet är bra när gruvorna öppnas. Men det får inte innebär nej överallt och hela tiden. Kan Sverige och EU hitta mineraler och metaller är det bra. Men tillgången på fyndigheterna är begränsade och ligger där de ligger. Bland annat importeras mycket volfram och magnesium från Kina. Andra ämnen, till exempel kobolt, kommer nästan uteslutande från Kongo-Kinshasa.

Det ska inte heller glömmas att svenska skogs- och jordbruksmarker kan nyttjas för produktion av miljövänliga biobränslen till bilar och värme. Det kan också spela en viktig roll för att lämna fossilberoendet bakom oss. Dessutom kan det följas av andra önskvärda effekter. Egna mineralfyndigheter inom EU, eller hos mer pålitliga handelspartners, och mer biobränsle i biltanken kan minska beroendet av kinesiska mineralleverantörer, rysk gas och shejkers olja.