Frigjord. Så kändes det när jag äntligen fick ta mopeden på jungfrufärden. Att inte längre vara beroende av föräldrars skjutsande var den största frihetskänslan mitt 15-åriga jag känt.
Det kunde dock lika gärna ha blivit en a-traktor, eller epa, som det också kallas i folkmun. Född och uppvuxen på landsbygden hade det inte varit otippat. Jag hade redan vanan av att köra traktor på den åkermark som brukades av familjen. Förvisso tog jag så småningom också "traktorkörkortet". Då som del av min naturbruksutbildning på gymnasiet.
Men någon a-traktor blev det aldrig – varför minns jag inte. Kanske var det just då inte på modet?
A-traktorn har sedan dess vuxit i popularitet. Kraftigt. Särskilt de senaste åren.
Antalet a-traktorer har ökat explosionsartat. 2019 fanns det enligt Trafikanalys 12 950 a-traktorer i trafik. Förra året var det nästan tre gånger så många: 35 050 stycken. Räknar man även in de avställda fordonen handlar det om en dubblering. I Sörmland är Vingåker den a-traktortätaste kommunen.
Varför har fordonet blivit så mycket mer intressant? Kring fordonet har en kultur, inte minst en musikmässig sådan, vuxit sig stark. Kanske har ungdomars frihetssug vuxit i samma takt som familjens plånböcker. Lättnader i regelverk för att bygga om moderna bilar till a-traktorer, som infördes 2020, kan vara en stor bidragande faktor.
Men med frihet följer ansvar. Alla fordon ska framföras på ett förståndigt sätt och enligt lagar och regler. Men alldeles för ofta mixtras det med a-traktornerna för att höja maskinens maxhastighet från 30 kilometer i timmen. Sådant riskerar andras, och förarnas egna liv och hälsa, och behöver motas bort. Det finns även föräldrar som ser mellan fingrarna när deras barn trixar med sådant. Vissa vårdnadshavare hjälper till och med till i lagbrytandet. De behöver tänka om. Hur allvarlig en olycka blir avgörs oftast av hastigheten!
Dödligheten i olyckor där en a-traktor varit involverad är lyckligtvis låg, trots det kraftigt ökade antalet a-traktorer i trafik. Enligt siffror från Transportstyrelsen handlar det årligen om en eller två dödsolyckor. Däremot har antalet "lindriga" olyckor ökat kraftigt sedan 2019. Från 203 till 487 stycken 2022. I en överväldigande majoritet av dessa olyckor förekommer personskador av olika slag.
Därför är det bra att man från rikspolitiskt håll tagit det växande antalet a-traktor-olyckor på allvar. Nyligen började en rad olika nya regler för a-traktorer gälla. När man läser de nya reglerna förvånas man att de inte tidigare gällt. Det handlar om att förare och passagerare ska ha bilbälte och förbud mot mer än en person per passagerarplats.
Och i veckan som gick gjorde även regeringen klart i förordning: A-traktorer ska från och med december i år ha vinterdäck när det råder vinterväglag. Det var på tiden! Hur kommer det sig att detta inte varit aktuellt tidigare? Givetvis påverkar antalet a-traktorförare regleringsbehovet. Men oavsett hur många fordon det tidigare handlat om: Även vid 30 kilometer i timmen kan en a-traktor slira ordentligt på riktigt isiga vägbanor. Och då kan både förare, passagerare, andra bilister och särskilt: oskyddade trafikanter, skadas.
Det är dessutom klokt av regeringen att bibehålla maxhastigheten 30 kilometer i timmen. Det finns de som helst velat se att a-traktorn får köra i 45 kilometer i timmen, på samma vis som moped klass 1. Eller i alla fall 40 kilometer i timmen. Det vore en dålig idé. A-traktorn skyddar förvisso förare och passagerare bättre än plastiga mopeder och mopedbilar. Men risken för allvarliga skador och dödlighet ökar med högre hastigheter. Dessutom är ju antalet olyckor med a-traktorer redan växande. Att lägga på ytterligare en riskfaktor vore oansvarigt.
Sedan är det inte alltid a-traktorernas förare som sjabblat när olyckan är framme. Alldeles för ofta är det bilister som inte är uppmärksamma eller ansvarstagande. De håller ögonen på mobilen, kör för fort, bromsar in för sent. En del kränger till och med ungdomsfordonen av vägen när de gör omkörningar med för små marginaler. Dessa bilister behöver inse att också a-traktorerna har en plats på vägen.
Niklas Otto Olsson är politisk redaktör på Katrineholms-Kuriren (ob lib). Texten har också publicerats där