En pittoresk gård på landsbygden. En liten vinodling eller ett bryggeri intill ladugården där besökare kan köpa en flaska lokalproducerat rött vin eller några egentillverkade flaskor öl.
Så målas frågan om det så kallade "gårdsförsäljning" ofta upp i debatten. Inte sällan kommer då följdfrågan: Vore det så farligt?
Nja. Antagligen inte. Det är svårt att se hur en förbutik i mindre befolkad landsbygd skulle dra så mycket kunder att det skulle ha någon extremt stor negativ inverkan på den samlade folkhälsan. Vägarna dit är ofta få och kräver bil eller snårigt kollektiv resande. Samtidigt ska man inte förminska de faror som finns.
Den senaste utredningen i frågan tillsattes av den tidigare regeringen, efter påtryckningar från Centern, och trillade ner för två år sedan. Förslagen bereds just nu på socialdepartementet. Det som föreslogs då var att småskaliga producenter skulle få sälja en begränsad mängd egentillverkat vin, sprit, cider, öl i samband med studiebesök på vingård och bryggeri.
Det kan låta försynt. Men skrapar man på ytan riskerar det att leda till en skadlig spritrevolution. Vissa politiker, inte minst inom Centerpartiet, vill få detta förslag till en fråga om landsbygdsutveckling. Men i de förslag som nu övervägs finns det inga geografiska begränsningar. Vingårdar på landsbygden liksom bryggerier i eller intill städer berörs också.
Dessutom finns det risk för nyetablering. Så länge tillverkningen sker på plats kan nya affärer öppna och erbjuda "studiebesök". Det är svårt att se hur det inte skulle öka tillgängligheten på alkohol och därmed också konsumtionen.
Gårdsförsäljningen riskerar även slå mot det svenska alkoholpolitiken. Systembolagets detaljhandelsmonopol kan på EU-väg få stryk eller, som värst, slås ut av alkoholintressena.
När Sverige vid inträdet i EU tilläts behålla alkoholmonopolet var det med brasklappen att den svenska alkoholpolitiken måste vara sammanhängande och systematisk för att upprätta våra uppsatta folkhälsomål. När alkoholpolitiken skiftar fokus från folkhälsa till näringsverksamhet innebär det avsteg från denna linje. Skulle alkohollobbyn driva frågan i EU-domstolen, vilket är mycket sannolikt, finns det en stor risk att de undantag Sverige fått från EU:s konkurrenslagstiftning går om intet. Det skulle innebära ett hårt slag mot den svenska alkoholpolitiken. Och i förlängningen också folkhälsan.
Frågan är då vad regeringen med SD-understöd tänker göra i frågan? Från KD-ledaren och statsrådet Ebba Busch har det låtit som om det varit närmast självklart att gårdsförsäljningen ska bli verklighet. I Svenska Dagbladet kunde man i februari läsa hur inför en applåderande skara från besöksnäringen sade: "Det är klart att det ska bli gårdsförsäljning!".
Som näringsminister kan Busch kanske önska att frågan om alkohol skulle ligga på hennes bord. Men det är en socialfråga som hennes mer sansade partikollega och socialminister Jakob Forssmed (KD) har hand om. Och hans besked är inte lika rakt. Till SvD berättade han på tisdagen att frågan bereds och att det är viktigt att alkoholmonopolet värnas.
Men Buschs svingande visar på hur samtalet om alkoholpolitiken förflyttats, och det till det sämre. Alkohollobbyn har lyckats i sitt påverkansarbete. Fler och fler politiker ramar in spritförsäljning som en affärsfråga, inte socialpolitik. Att Socialdemokraterna kallade till presskonferens på tisdagen om dryckesförslaget är därför förståeligt. Lena Hallengren (S) gjorde då klart att partiet inte är principiellt emot gårdsförsäljning. Men att Systembolaget inte får riskeras. Det kan hon ju säga, samtidigt var det hennes regering som gick med på att tillsätta ännu en onödig utredning av frågan. Då i januariavtalet.
Men nu vill Socialdemokraterna att regeringen ska be om ett "förhandsbesked" från EU-kommissionen innan man går vidare i frågan. Partiet vill helt enkelt veta huruvida föreslagna regler kan strida mot EU-fördraget.
Forssmed och regeringen kan givetvis lyssna på Socialdemokraternas förslag. Brevskrivande mellan Stockholm och Bryssel kanske kan lätta några enstaka orosmoln. Men helt säkert sitter inte Systembolaget så länge frågan om gårdsförsäljning är aktuell.
Dessutom: Skulle förslaget bli verklighet finns det andra faror. Alkohollobbyn kan av en sådan framgång se en chans att fortsätta skära bit för bit från det svenska alkoholmonopolet. Det med ökad konsumtion, social utslagning och medicinska skador som följd. Det bästa vore att skrota förslaget för gott.
Niklas Otto Olsson är politisk redaktör på Katrineholms-Kuriren.
