I slutet av november förra året framförde Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) allvarlig kritik mot Mälarsjukhuset. Ivo konstaterade att kraven på kvalitet, trygghet, kontinuitet, säkerhet och tillgänglighet inte efterlevdes på Mälarsjukhuset – varken för patienter på akuten, i specialistvården eller på den kirurgiska avdelningen. Det handlade om ett högt flöde på akuten, platsbrist och överbeläggningar på avdelningarna, samt att medarbetarna var för få. (EK 25/11 2022).
När Ivo anmärker på verksamheten får ett sjukhus en viss tid på sig att åtgärda bristerna. Därefter genomförs nya inspektioner för att undersöka hur arbetet fortgår. Det har Ivo även gjort på Mälarsjukhuset under våren.
Resultatet är minst sagt nedslående.
I stort sett har inga förbättringar skett. På kirurgen har läget snarare blivit ännu värre. Ivo:s inspektioner på Mälarsjukhuset kommer därför att fortsätta. Om inte sjukhuset åtgärdar bristerna inom kort kan det bli aktuellt med någon form av föreläggande och vite, konstaterar myndigheten. (EK 21/9)
Men frågan är om fler inspektioner kommer bidra till några förbättringar?
– Det finns skäl att ifrågasätta huruvida vårdgivaren har förmåga att komma tillrätta med patientsäkerheten, skriver Ivo:s enhetschef Lennart Pettersson i sitt beslut.
En sådan svidande kritik borde rimligen ge upphov till viss ödmjukhet och vilja till handlingskraft. Det ansvariga regionrådet för sjukvården, Lars Lundqvist (KD), verkar dock inte överdrivet bekymrad när han intervjuas i EK (21/9).
Han konstaterar att ”läget ser ut precis som Ivo beskriver.” Han slår också fast att det var lite oturligt för regionen att Ivo gjort sina besök under en period av stora förändringar, när hyrpersonalen var på väg ut och tuffa sparpaket var på väg in. Men Lundqvist känner sig ändå förvissad om att "vi" är på rätt väg.
Personalen är inte lika övertygade. De känner sig pressade. I synnerhet som vårdplatserna och personalen under våren blivit ännu färre.
Robert Sanderberg, huvudskyddsombud på Vårdförbundet Södermanland konstaterar att överbeläggningar i stort sett är konstanta. (P4 Sörmland 21/5).
En del av det stora sparpaket som nyligen klubbades av regionstyrelsen innebär att cirka 700 personer kan komma att sägas upp. Omkring 400 av tjänsterna finns i vården. Beskedet har lett till att Sörmlands läkarförening vill att regionen begränsar vårdens uppdrag. ”Vi kan inte göra allt med alla patienter på färre personer och färre kronor, säger föreningens ordförande Malin Bohlin till SVT Sörmland (22/9).
Något måste onekligen göras för att förbättra läget.
Patienter som ligger på fel avdelningar, som får sämre omvårdnad och som skrivs ut för tidigt. Dessutom i kombination med hög arbetsbelastning och underbemannad personal som inte alltid har rätt kompetens. En av dessa faktorer, som framkommer i Ivo:s granskning, innebär höga risker för patientsäkerheten. I kombination utgör de en riktigt giftig cocktail, som kan bli dödlig.
Socialstyrelsen konstaterar exempelvis att sannolikheten för vårdskada är 60 procent högre för en patient som vårdas på en annan avdelning än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Dessa så kallade utlokaliseringar hör ihop med överbeläggningar. Finns inte en ledig säng på ”rätt avdelning” får man hitta den någon annanstans.
Var fjärde sjukhusvistelse bland de mest sjuka äldre följs av en ny inläggning på sjukhus inom kort, visar Socialstyrelsen i en rapport. 18 procent av dessa patienter hamnade på sjukhus inom tre dagar efter att de skrivits ut. I 38 procent av fallen kom patienten tillbaka inom en vecka. Varje inläggning är påfrestande för hälsan för en äldre multisjuk person.
Det finns också forskning som visar på sambandet mellan en hög belastning på akutmottagningar och bristande vårdplatser. Björn af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap, pekar i sin forskning på att det är extra farligt när svårt sjuka patienter som behöver läggas in på sjukhuset i stället vårdas på en överbelastad akutmottagning. Hans forskning visar att detta scenario går att koppla till ökad dödlighet.
Riskerna för bristande patientsäkerhet är höga på Mälarsjukhuset är höga, men de går att minska.
Men då krävs det att ansvariga politiker och tjänstemän inte bara erkänner problemen, utan även kavlar upp ärmarna och börjar jobba med rätt saker.
De måste också erkänna att de just nu står och stampar. Att vägen framåt blir svår med tanke på att de inte ens har halva verktygslådan tillgänglig för att fixa bristerna. Region Sörmlands ekonomi är så dålig att alla insatser som kräver mer resurser går bort.
För att ändå skapa luft i systemet krävs hårda prioriteringar. Ett förslag att beakta är därför Sörmlands läkarförenings: att regionen begränsar vårdens uppdrag tills de fått styr på ekonomin igen.
