Ämnet för dagen är geometri och det är den åttonde lektionen som högskolan genomför. Målet för den grupp som leds av professor Andreas Ryve är att skapa ett nytt läromedel som ger lärarna stöd att undervisa i matematik på ett nytt sätt.
Före detta förstaläraren i matematik på Gökstensskolan, Nina Jansson, vill gärna se att man från lärarhåll bryter av från den vanliga talbaserade matten och som nu studerar olika former av just former - tre- och fyrahörningar, rektanglar, kvadrater och cirklar - och att beskriva dem på ett adekvat matematiskt sätt.
Förra lektionen började man bekanta sig med linjalerna och började på allvar mäta saker och nu ska klassen fånga in skillnader och likheter i månghörningarna.
Klassläraren Malin Hoffman förklarar inledningsvis varför klassrummet är så fullt av vuxna just den här lektionen, presenterar alla och förklarar för barnen att de i realiteten redan nått titeln forskarassistenter eftersom de ingår i den försöksgrupp som projektgruppen i matematikdidaktik från Mälardalens högskola just nu prövar den nya formen av matematik i verkligheten. Förutom Skogstorpsskolan ingår även elever på Gökstensskolan, Edvardslundsskolan, Skiftingehus, Tegelviken, Björktorpsskolan, Hällberga skola och Hammargärdet.
Några elever räknar tyst för sig själva och får ihop resultatet till sju vuxna, fröken Malin inräknad. Det är närmast overkligt många vuxna i ett klassrum.
Malin manar tillbaka uppmärksamheten på geometri igen och går därefter i genom punkt för punkt med assistans av en powerpoint som gör att man sparar mängder med tid som förr i tiden gick till spillo på att läraren skulle illustrera och måla upp på svarta tavlan. Och hon visar upp skillnader och likheter mellan en rad olika månghörniga figurer
När hela lektionen sedan utvärderas får Malin en chans att berätta vad hon upplever som bra och mindre bra med upplägget. Hon är i grunden positiv och ser tydliga förbättringar. Trots att den nya matematiken på flera sätt kräver mer av läraren än att uppmana alla att slå upp kapitel fyra i boken och fortsätta där vi är och sedan gå runt i klassrummet och hjälpa de som behöver hjälp.
‒Det vi vill göra med det nya läromedlet är att ge lärare resurser för att planera och genomföra undervisning som bygger mer på att eleverna når matematisk kunskap och förståelse genom att resonera och lyssna på resonemang, och att läraren driver dessa diskussioner emot den matematik som eleverna ska lära sig, säger Fredrik Blomqvist i högskolans projektgrupp.
Samtidigt blir det kanske missvisande att det halvklasser på just matematiken och just klass 1A är fantastiska på att lyssna på varandra och invänta att den person som har ordet får chansen att tala till punkt.
Men hellre än att ha helklass på matten ser Malin att vi kanske kan få halvklass även på svenskan.
Nina Jansson känner igen sig. Hon har själv 23 år som lärare bakom sig, och hennes idé är att skapa ett läromedel som verkligen fungerar som stöd för lärarna i undervisningen.
‒Drömmen vore förstås att få bygga ut idén så att den omfattar hela grundskolan, från förskoleklasserna till nian. Och drömmen vore förstås att få förändra undervisningen i många fler ämnen än bara matten, säger hon.
Någon komplett undervisningslitteratur finns inte i tryckt form riktigt än, men det finns flera utkast.
‒Min förhoppning är att den skrivs under nästa läsår, säger Nina Jansson.