Undvik fallgropar när demokratin skyddas

Signerat 31 augusti 2021 21:03
Detta är en ledarkrönika. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Det den ene vill göra för att öka hållfastheten i en fri och demokratisk rättsstat kan av den andre vändas ut och in, till större möjlighet att undergräva den.

Vad avgör ytterst hur vår demokrati kan stå emot försök till nedmontering som i Polen och Ungern? Jo, om det finns bred uppslutning kring en demokratisk kultur. Att de som vill ha det som i Polen eller Ungern inte får andras hjälp att lägga vantarna på maktens verktyg.

Konflikter i författningsfrågor övergick successivt i en samförståndskultur i grundlagsfrågor. Inför ändringar har man först resonerat sig samman till bred uppslutning. Det fanns då också en trygghet i att demokratins spelregler kändes fast förankrade i Sverige, bortsett från yttre ytterkanter. Partier som kunde tänkas få verkligt inflytande ansågs alla stå bakom den starka traditionen i statsförvaltning och domarkår om respekt för laglig ordning och likhet inför lagen.

 

Men detta har nu blivit osäkert och kan bli hotat, något som i måndags  togs upp på DN Debatt av Annie Lööf och KU-ledamoten Linda Modig (C). I Europa och i USA har utvecklats en högerflygel som är beredd att ändra spelregler, underminera nyhetsmedier och bryta ned rättsstatens normer. Bakom sådana maktmetoder i Ungern och Polen står partier med nära värdegemenskap till liknande partier i en rad länder, som SD i Sverige.

Så hur hållfasta är våra institutioner och rättigheter? Frågan behöver ställas i alla demokratier.

I mycket är svenskt grundlagsskydd starkt, inte minst för tryck- och yttrandefrihet. Men svaga punkter finns, som att valsystemet i kommunala val saknar det skydd Regeringsformen ger riksdagsvalen.

 

Annie Lööf och Linda Modig pekar på att det går att riva upp grundlagsskydd med de båda besluten före och efter ett hastigt utlyst extraval. Det är en farlig blotta. Det är inte säkert att andra regler, som den om att riksdagsminoritet kan få igenom folkomröstning, håller som motvikt.

Deras tanke att inget i grundlag ska kunna ändras utan kvalificerad majoritet, kanske två tredjedelar, ger dock samtidigt skäl att se upp ordentligt. 

I författningsreformerna efter andra världskriget tillkom en rad bestämmelser om formerna för lagenligt styre, likhet inför lagen samt fri- och rättigheter. Grundlagsskyddet begränsades inte till upphöjda principer, utan formulerades på viktiga områden i mycket konkreta, ibland även detaljerade, bestämmelser, om exempelvis valsystem och tryckfrihet. 

 

Det detaljerade skyddet för tryckfriheten och några andra delar av rättsordningen behöver ibland kompletteras eller anpassas då annan lagstiftning sker. Blir det mycket svårt att ändra grundlag kan krav väntas om att flytta ut dessa detaljerade bestämmelser – som avgör tryckfrihetens styrka – från grundlag till vanlig lag. Just den metoden har motståndare till den svenska ordningen för tryckfrihet önskat tillgripa förr.

Fler liknande försök att reducera rättighetsskydd till mer tänjbara principstadganden kan dyka upp, kanske om skyddet för medborgarskap.

Av liknande skäl är en separat författningsdomstol ett ämne för eftertanke om både princip och detaljer: Sådana i andra länder brukar vara parlamentsvalda. De kan för hänsynslösa makthavare bli lättare, inte svårare, att göra till ett partis maktorgan.

Ämnen du kan följa