Börja med betyg från fyran, uppmanar Stefan Krstic, gruppledare (L) i Eskilstuna. Det är innebörden av en interpellation som han precis lämnat in. Hans partikamrater i Strängnäs vill se samma sak i sin kommun.
Rent konkret innebär L-kravet att kommunen stöder de rektorer som vill införa systemet. Denna möjlighet finns från detta läsår och var en del av Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Framför allt L drev frågan.
Det blev en sorts fortsättning – utvidgad försöksverksamhet – av det som har pågått sedan 2017 då ett dussin skolor fick testa tidigare betyg.
Få skolor har nappat hittills. Enligt Skolverkets sammanställning från i våras har 26 av omkring 4 800 skolor valt att sätta betyg från årskurs fyra, varav 14 tillhör Internationella engelska skolan.
Men är det en bra idé?
Denna ledarsida stödde införandet av betyg från årskurs sex med start höstterminen 2012. Det var en av de få frågor där jag bestämde en ny tidningslinje när jag blev politisk redaktör 2007. Sedan dess har jag börjat vackla och delvis tänkt om. Orsaken är reformens utvärdering och de synpunkter som kommit från bland annat lärarfacken.
Några viktiga motiv för tidiga betyg, i det här fallet från årskurs fyra, som också framförs av L, är starkare kunskapsfokus, bättre utvärdering av resultat och lättare identifiering av elever med behov av tidigt stöd.
Fungerar det så? Skolverkets utvärdering 2017 av betyg från sexan ger ett blandat svar. En betydande andel av lärarna tycker att betygen gör det lättare att förstå var elever ligger i förhållande till kunskapskraven. Det tycks också ha blivit något enklare att se vilka elever som riskerar att inte nå upp till godkänt. Å andra sidan visar registerdata att det inte skett någon förändring av antalet elever som får särskilt stöd.
I den andra vågskålen kan läggas barnens mående. Både lärare och elever säger att sexorna är mer stressade nu jämfört med tiden före betygen. Införandet av tidigare betyg har inte dämpat betygsstressen i högre årskurser och det finns tecken på att en del elever som har svårt att nå målen tappar motivation av betyg eller rent av ger upp.
När fördelarna inte är entydiga samtidigt som riskerna är påtagliga är det oklokt att ta ytterligare steg i samma riktning – ge betyg till ännu yngre barn.
Det finns inte heller någon entusiasm för tidiga betyg i lärarkåren. Lärarförbundet avvisade i sitt remissvar förra året denna betygsidé rakt av. Lärarnas Riksförbund har inget emot betyg från fyran principiellt. Förbundet tycker däremot, och har helt rätt i det, att det inte går att göra en vetenskapligt grundad utvärdering av en försöksverksamhet som bygger på frivillighet i stället för ett statligt beslutat, representativt urval av skolor.
Sammantaget visar allt detta att betyg från fyran är ett politiskt projekt utan något vidare stöd av tidigare utvärderingar och utan förankring hos vare sig skolledare, lärare eller skolhuvudmän. Ett säkert tecken på en dålig idé.