Bistert men klarsynt om vinterns elpriser

Foto:

Signerat2022-09-20 19:19
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Politiker ska tala klarspråk. Även sådant som är klokt men kan verka obekvämt ska sägas. I tider av kris eller krig inskärps detta ansvar.

Men i valrörelsen verkade många politiker hellre vilja vara illusionister än ansvarstagande. Svenskar skulle, lät det som, kunna undkomma de skador på världsekonomin som Rysslands krig i Ukraina bär med sig. 

Därför var söndagens inslag i SVT Agenda om elförbrukning upplysande. Det hade behövts innan valet. 

Inbjuden var Markus Wråke, vd:n för forskningsföretaget Energiforsk, som ägs av aktörer i elbranschen, däribland Svenska Kraftnät. Han gjorde klart att södra Sverige bör vänta sig höga elpriser i höst och vinter. Orsaken är kriget i Europa och att flera europeiska länder fortfarande är beroende av naturgas. Det var bistert men klarsynt.

Enligt Energiforsk finns dock möjlighet att sänka elpriset snabbt, och inte bara litet. En dämpande lösning som knappt, om alls, diskuterades i valrörelsen: Minskad elförbrukning.

En av slutsatserna i rapporten är att om samtliga EU-länder skulle lyckas få ner sin elkonsumtion med de tio procent som EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans föreslog nyss skulle prisutvecklingen dämpas. Då skulle konsumentpriserna i södra Sverige – elområde 3 (där Sörmland ingår) och elområde 4 – halveras i jämförelse med augusti. Skulle elförbrukningen i södra Sverige minska med ”bara” fem procent, skulle priserna också här sjunka med, 40 öre per kilowattimme. 

Privatpersoner kan göra sin del, även om också industrierna måste vara med på tåget. Energimyndigheten gick nyss ut med några råd som är värda att läsa och försöka följa. De handlar om att släcka lampor när de inte behöver vara tända. En sänkt grad i inomhustemperaturen kan minska förbrukningen med några procent. Om många gör det samtidigt är det inte småpotatis.

Rapporten kommer med en brasklapp: att förutsäga priser på elmarknaden är ökänt svårt. Skulle det bli en vinter som är ovanligt kall och torr och då det samtidigt blåser lite kan priserna rusa. Blir det en varmare och regnig vinter med mycket vind kan det bli det motsatta.

Sedan finns det skäl att kritisera och diskutera en del saker. Bättre elöverföring från norr till söder hade kunnat jämnat ut priserna något inom landet. Nedlagd kärnkraft i södra Sverige drevs fram av investeringshämmande extraskatt och av att fossilpolitiken på kontinenten då pressade ned priser och underminerade investeringskalkyler. De partier som tvärt säger nej till investeringar i ny eller existerande kärnkraft bör tänka om. Stoppandet av en del planerade vindmöllor bör också kritiseras.

Den senaste höstbudgeten – som Kristdemokraternas, Moderaterna och Sverigedemokraterna knåpade ihop – blev också en pikant sak. Klimatpolitiska rådets kritik av den ville dessa partier förvränga till att det enbart var enbart S-regeringens skuld. Men det var inte S som kapade bort omkring 1,3 miljarder kronor som skulle gått till energieffektiviseringar i flerbostadshus och industri.

Effektivisering av sådan sort borde visserligen ligga i varje företags intresse. Energislöseri är dyrbart. Och effektiviteten i sådana bidrag kan ibland diskuteras. Samtidigt hade dessa pengar nu gjort nytta.