Journalister, politiker och andra opinionsbildare ska tala klarspråk om den kinesiska regimen. Oavsett om det gäller Kinas hårdnande grepp om Hong Kong, förtrycket och övervakningen av den egna befolkningen, fängslandet av den svenska bokförläggaren Gui Minhai eller förföljelsen av minoriteter i Xinjiangprovinsen.
Men sådan kritik uppskattar inte Kinadiktaturen.
Runt om i världen får de som kommenterar och rapporterar om Kina möta motstånd från kommunistpartiets ambassadörer. Det handlar om skarpa tillrättavisningar, förlöjliganden och förklädda hot för sådant som misshagar Pekingledningen. Detta upprepas i sociala medier, ofta med aggressiva och nedsättande formuleringar.
Så är det också i Sverige. Sedan Kinas ambassadör Gui Congyou tillträdde hösten 2017 har tonläget mot dem som yttrar sig om Kina höjts. En kartläggning av hans uttalanden gjorde tankesmedjan Frivärld senast i september förra året.
Syftet är att göra det så obekvämt att all granskning av Kinas förehavande till sist upphör. Helst ska det som påstås i medier överensstämma med landets propaganda. Svenska journalister måste fortsätta avstå från en sådan anpassning till åsiktsförtryckarna i Peking.
Förra veckan kom ännu ett exempel på taktiken. Expressen rapporterade att tidningens medarbetare och Kinakännaren Jojje Olsson fått ett aggressivt formulerat mejl från den kinesiska ambassaden i Stockholm. Olsson är van vid den här typen av mejl. Men denna gång var tonen hårdare.
Bland annat kallades han ”oärlig” och ”moraliskt korrumperad”. Men det allvarligaste i mejlet är följande: ”Vi uppmanar dig att omedelbart upphöra med dina felaktiga handlingar, annars kommer du till slut att möta konsekvenserna av dina handlingar”. Det är frågan om rena hot.
Flera svenska politiker har med anledning av detta föreslagit att Gui Congyou förklaras ”persona non grata” och utvisas. Men på det förslaget svarar regeringen nej. Hur illa ska ambassadören behöva bete sig för att regeringen gör klart att han inte längre är välkommen här?
Hotet mot Jojje Olsson är del av ett mönster och en utstuderad taktik. Det är inte frågan om enstaka händelser. Ambassadören har kallats till samtal med Utrikesdepartementet många gånger. I de allra flesta fall för att göra klart att yttrande- och tryckfrihet gäller i Sverige. Men dessa tillrättavisningar har inte gett önskvärd effekt.
Det är dags för Kinas ambassadör att lämna Sverige.