Helrenovering. Det kallade skolminister Lotta Edholm (L) regeringens nya ingång i friskolepolitiken på en presskonferens i fredags. Det låter ju lovande. Men vad är det som föreslås?

Ambitionen att pressa undan oseriösa aktörer i friskolesfären är riktig. Vi har sett alldeles för mycket av aktörer som gjort skolpengar till vinster samtidigt som de sparar in på skolkvalitet. Att tjäna pengar på att utföra uppdrag åt det offentliga är inte nödvändigtvis det stora problemet – så länge de sköts på ett godtagbart och önskvärt vis! Men vi vet att det inte alltid är så. 

Flera friskolor (inte minst de stora koncernerna) drar ned på pengarna till matsalar, avstår bibliotek, har större klasser och rekryterar obehöriga lärare. Att ta ut vinst under sådana omständigheter är ett nedrigt beteende och är motsatt intentionerna med friskolereformen. 

Men det betyder inte att den väg Edholm nu tar ut är rimlig – eller genomförbar. Tilläggsdirektivet, till den av tidigare regering tillsatta Utredningen om vinst i skolan, handlar om bland annat hårdare ägarekrav. Även olika sorters vinstbegränsningar föreslås under de första etableringsåren, vid ägarbyte eller misskötsamhet. Det var då inte konstigt att ägare av skolkoncernen Academedias aktier fick hicka på fredagen. Vissa av bolagets vinster kan vara i farozonen.

Hårdare ägareprövning kan vara klokt. Men vinstbegränsningarna är tveksamma. Skolor som ingår i en större koncern, men också en del andra, kan runda den sortens regelverk. Ersättningsnivåer till rektorer och styrelseledamöter kan höjas. Att beställa skolkäk och städning från bolag inom koncernen kan också vara ett sätt att slussa pengarna vidare där de skulle tillåtas bli till vinster. 

Förslagen om att kunna återkräva delar av skolpengen från aktörer som inte sköter sig kan dock vara en väg framåt. Friskolor som vet med sig att de kan bli återbetalningsskyldiga vid misskötsamhet kan avskräckas från de värsta dumheterna.

Men en "renovering" av friskolesystemet har varit möjlig länge. Problemen i friskolorna har påtalats mer än en gång. Flera skolaktörer lever på att skolpengssystemet överbetalar dem för tjänster de inte utför. Populära skolor kan också genom köer gallra bort elevunderlag som kräver mer kompensatoriska insatser. Men varje förslag att åtgärda detta har av de partier som nu är regeringsunderlag mötts med gnälltjut och tvärstopp. Då var de i opposition. I regering har de på senare tid närmat sig idéerna. Det är en välkommen riktning, även om de för mindre än ett år sedan tyckte tvärtom.