Frågan är inte alls ny. I minst två utredningar som moderatstyret på justitiedepartementet kunde ha gått vidare med, en vars lagrådsremiss föll ut 2005 och en annan från 2012, föreslogs att personuppgifter borde registreras vid inköp av kontantkort. Senast förra året efterfrågade också polisen det. Detta för att bättre komma åt den organiserade brottsligheten. Men några lagar har det inte blivit. 

Och i juni kom ännu en utredning. I måndagens tidning gick det att läsa att lokal polis och åklagare välkomnar de förslag som kontantkortsutredningen lämnade över till inrikesminister Mikael Damberg (S). Och det med rätta.

Det som föreslås är att uppgifter såsom namn, personnummer och adress måste registreras hos operatören vid köp av nytt kontantkort. De kontantkort som sålts innan eventuell lagändring får sex månader på sig att registrera sina uppgifter, annars ska operatören stänga av korten.

Förslaget skulle leda till att det blir svårare för den organiserade brottsligheten att bedriva skumraskaffärer. Brottsbekämpande myndigheter kan lättare få tillgång till personuppgifter när det gäller dem som använder sig av kontantkort för brottslighet. Många gånger handlar det om knarkhandel, men det kan också vara människohandel, koppleri eller terrorverksamhet.

En del av kritiken mot en sådan lag har varit att den personliga integriteten skulle kunna riskera att kränkas. Men den måste vägas mot att bättre kunna komma åt tung organiserad brottslighet. Förslaget är därför rätt och nödvändigt.

Inte heller riskerar visselblåsare att bli lidande, såsom en del kritiker påstår. Den som lämnar tips till pressen har källskydd. Också eftersökningsförbudet, att offentliga arbetsgivare inte får söka efter vem som läckt uppgifter till pressen, gäller. Dessutom ska uppgifterna hos telefonbolagen omfattas av sekretess och ska bara lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter om det behövs.

För teleoperatörer med en stor andel kontantkortanvändare kan ett införande av skyldigheten innebära ökade kostnader för administration. Men för många finns redan detta på plats och skulle inte innebära några stora utgifter. Inte heller återförsäljare behöver påverkas särskilt mycket om registrering och identifiering kan ske genom bank-id på operatörens hemsida.

Utredningen tar också upp en del risker som kan följa av en registreringsskyldighet. Bovar kan registrera sig på flera kontantkort och sälja eller fördela dem till andra brottslingar, och på så vis agera målvakter. Det kan också leda till att krypterade meddelandefunktioner används i ännu större utsträckning.

Men att införa registreringsskyldighet för kontantkort är ett steg i rätt riktning för att klämma åt den organiserade brottsligheten.