Eftertanke och mĂ„tta krĂ€vs – Ă€ven hos SPF

Foto: Sörmlands Media

Signerat2022-08-21 19:05
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

RöstrÀtten Àr inte bara lika, den Àr ocksÄ allmÀn. Det som kallades skattestreck försvann för lÀnge sedan, efter att röstrÀtten slutat att hÀnga pÄ inkomst eller egendom.

Yttrandefriheten Àr Ànnu mer allmÀn, Àven för tonÄringar och utlÀnningar. SÄ jag hakade upp mig en del, pÄ hur utfrÄgningen av Katrineholms fullmÀktigepartier inleddes i onsdags, hos pensionÀrsorganisationen SPF:

– Eftersom vi betalar skatt har vi ocksĂ„ rĂ€tt att stĂ€lla krav, sade John Erik Nyman, ordförande i SPF NĂ€ckrosen.

Jovars. KrÀva kan alla. Men allt som kan krÀvas Àr inte lÀmpligt eller ens genomförbart.

Det gÄr inte att med lönebildning eller skatter fördela mer resurser Àn samhÀllsekonomin innehÄller. Vad följden blir om ett land ÀndÄ försöker borde alla dagens pensionÀrer ha smÀrtsamma minnen av, den inflationsspiral som slutade i 90-talskrisen.
 

De faror för hela vĂ€lfĂ€rden som dĂ„ hopade sig har Sverige med tiden lyckats övervinna – med klokare ekonomisk politik, skatte- och pensionsreform samt mer sans i lönerörelserna.

Ett högaktuellt Àmne kan pÄminna om att en del som ivrigt krÀvs inte Àr tekniskt möjligt. Att Sverige har fyra elomrÄden kommer av att kapaciteten i kraftledningar Àr stor, men ÀndÄ begrÀnsad. Den beror Àven pÄ vilka slags kraftverk som Àr igÄng. Fler stora turbiner, vid rektorer eller stora vattenkraftdammar ökar systemets förmÄga att klara överföring och hela tiden hÄlla den viktiga effektbalansen.

Krav stĂ€lls pĂ„ att elpriset ”mĂ„ste” vara lika frĂ„n Norrbotten till SkĂ„ne, och att elprisomrĂ„dena dĂ€rför ska bort. Men fĂ„r priserna inte verka för att utbud och efterfrĂ„gan ska passa ihop kan i stĂ€llet strömmen kopplas bort dĂ„ och dĂ„. Stora delar av Sverige kan rentav mörklĂ€ggas akut. Subventioneras strömmen, sĂ„ att det kostar mindre att koppla pĂ„ mer effekt, ökas risken för stora elavbrott.

UtfrÄgningen i Katrineholm handlade sedan inte sÄ mycket om det ekonomiska krÀvandet som om lokala Àmnen, hus pÄ torget med mera. Men detta att som grupp krÀva mer, för att man betalar skatt eller för att man Àr mÄnga, bör föregÄs av eftertanke och utföras med mÄtta.

Riktigt ont om pengar Àr lÄngt mycket mer ett bekymmer i helt andra Älders- och samhÀllsgrupper. Det mer oroande Àr om utbildad, lÀmplig arbetskraft och tillrÀckliga resurser finns nÀr ÀldrevÄrd och sjukvÄrd ska möta en Äldersfördelning dÀr de mycket gamla och ofta sjukliga blir lÄngt fler. Valdebatten handlar tyvÀrr mindre om detta.

Med floskler som ”respekt” kappas det om att Ă„tminstone ge intrycket att dela ut konsumtionskraft. Delar av den nödvĂ€ndiga arbetskraften vill somliga dessutom helst hĂ„lla borta ur landet.

SÄ tÀnk helst lÀngre Àn till eget krÀvande, eller krÀvande i grupp. Konsumtion i dag och en liten tid till Àr inte allt. Det gÀller först att prioritera, att frÀmja arbete, att lÄta företagande stÀrka skattebaserna och att investera för framtiden.

De som verkligen Àr behövande Àr inte sÀllan ganska fÄ. De kan ocksÄ vara mycket tysta.

Barnbarnen och deras barnbarn Àr dessutom de som, mer Àn dagens Àldre, fÄr ta följderna om det i dag finns för liten vilja att tÀnka pÄ framtiden.