För att vara ett höginkomstland i norra Europa har Danmark det illa ställt med hälsan. Sjukvården är inte alls undermålig. Men vården saboteras av tobak och alkohol. I genomsnitt har därför danskar klart kortare liv än exempelvis svenskar.
Så det finns verkligen anledning till att danska regeringen utarbetat ett folkhälsoförslag. Det som står om ungdomar har uppmärksammats internationellt. Danska tonåringar ligger i Europatopp i fråga om supande, det är till och med värre än i Tyskland. Andelen 15-16-åringar som druckit sig berusade senaste månaden är ungefär tre gånger så hög som i Sverige, Finland och Norge.
En del av förklaringen är att till barn som fyllt 16 får butikerna sälja starköl och vin med upptill 16,5 procents alkoholhalt. Danska regeringen vill höja till 18-årsgräns. Inte förvånande. Och verkligen inte långtgående.
Om tobak låter regeringen mer radikal, åtminstone i vad den vill tala med de andra partierna om – en idé hämtad från Nya Zeeland. De som i år inte är äldre än tolv ska kanske aldrig själva få handla tobak. Det ska då bli – och förbli – otillåtet att sälja tobak till någon som inte är född 2009 eller tidigare. På mycket lång sikt skulle tobakshandel till sist bli förbjuden. Om det blir något av det här återstår att se.
Orsaken till diskussionen har i alla fall varit tydlig länge, men det har ansetts politiskt omöjligt att göra något, eller ens tala allvar om det. Sundhedsstyrelsen – deras Socialstyrelse – visade i en läsvärd men sällan omtalad rapport 2014 hur Danmarks anmärkningsvärt stora skillnader i dödlighet efter geografi och samhällsklass till större delen kommer från dödsfall av alkohol och tobak.
I stora delar av Köpenhamn sänker uppenbar alkoholdödlighet livslängden med i genomsnitt två och ett halvt år, och tobaksdöd med hela fem år. Klasskillnader i förtida dödlighet finns i de flesta länder. I Danmark är de stora, 5-6 års kortare liv i genomsnitt för dem med enbart grundskola än för dem med en studier som varit mer än yrkesutbildning.
Sådana mönster finns i Sverige också. Tobak ger stark ökning av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Rökning har med åren blivit mer av en främst kvinnlig vana – och mer av klassmarkör. De med låg inkomst och kort utbildning röker ofta mer. För kvinnor från medelåldern och uppåt har SCB:s dödsorsaksstatistik visat dödstal i hjärt- och kärlsjukdom som är mer än det dubbla för dem med enbart grundskola, jämfört med dem med utbildning på högskolenivå.
För kvinnor i Sverige 1991-2006 fick alkohol en tilltagande inverkan i att vålla sociala skillnader i dödlighet. Det blev då en ökad dödlighet, bland kvinnor med kort utbildning, särskilt de äldre, och det gällde både akuta och kroniska alkoholbetingade dödsorsaker
Det är inte bara i Danmark som viljan att tiga, och att smussla med sådana pusselbitar i samhällskunskapen är beklämmande stor.