När Donald Trump residerade i Trump Tower i New York hade hans privatbostad en lägenhetsyta på drygt 1 000 kvadratmeter. Det var ju flott.

Men när han skulle söka banklån, och ville framstå som rikare än han var, uppgav han att hans ägda lägenhet var på 2 800 kvadratmeter. Det skulle ha varit den dyraste bostad som funnits i hela New York – om det varit sant. Men det var påhitt. Ett i mängden av Trumpkoncernens bluffar mot banker och försäkringsbolag.

Finns någon mindre överraskande nyhet än att Donald Trump farit med osanning? De som på Washington Post försökte hålla räkning på hans lögnaktigheter under fyra presidentår kom upp i femsiffriga tal.

Även när ljuget avslöjats i nyhetsrapporteringen var det ofta samma felaktiga, vilseledande påståenden som upprepades och upprepades igen.

Att Trump var en skojare även i affärer är också klarlagt många gånger om. Men det och annat har han försökt överrösta med högt tonläge, upprepade nya bluffar och en svans av eftersägare, beundrare och nättroll.

Hans fräckhet behöver dock fortfarande uppmärksammas. Det har undrats en hel del genom åren om hur han trots ekonomiskt megahaveri som kasinokapitalist kunde låna så mycket i enstaka banker.

Att hans huvudlångivare, Deutsche Banks amerikanska dotterbank, också var djupt insyltad i Putinsystemet och dess oligarkaffärer har pekat mot beroende av Moskva. Där har dock det mesta förblivit oklart.

Trumps fastighetsrörelse var en tid starkt inriktad på att sälja lyxlägenheter även till skalbolag med anonyma ägare. Den hade som målgrupp även penningtvättare och ett klientel från oligark- eller rövarstater.

Åtskilligt med pengar från Putinrysslands rika överklass bar upp delar av Trumps spekulationsbyggen. Hans företagskoncern fick många drag av det häleri på hög nivå som vuxit fram och levererat olika tjänster, mot betalning i pengar som på dolda vägar runnit ut från kleptokratier som Ryssland och andra oljestater.

Men det är bara en del av bilden. Trump och hans medarbetare sökte och fick i en lång rad fall lån med stöd av osanna uppgifter om värdet av olika tillgångar.

Det har varit omskrivet tidigare. Men nu har justitiedepartementet i delstaten New York väckt talan i domstol om näringsförbud inom delstaten för Trump själv och tre av hans barn. Målet är förvaltningsrättsligt, inte ett brottmål. Paragrafer som tillämpas har införts för att skydda kredit- och försäkringsmarknaderna mot bedrägerier med falska bokföringsuppgifter.

Justitiedepartementet uppskattar att Trump och hans företag genom att bluffa om tillgångsvärden ska ha fått mer fördelaktiga räntevillkor, till ett värde av mer än 2,5 miljarder kronor.

Brottmål och eventuella fängelsestraff för grovt bedrägeri kan vara en knepigare sak, och ligger hos annan myndighet. Trodde verkligen Deutsche Bank att de påhittade värdena var äkta? Eller visste de vad Trump var för en skojare och lånade ut ändå? Men själva sakuppgifterna om bokföringsljuget borde vara förödande.

Fast att de skulle påverka de svenska Trumpbeundrare (SD, KD) som rentav ville ge honom fredspriset, är väl att vänta för mycket.