L vägval i regeringsfrågan var till stor del en strategi för stödröster från höger. Hittills har den inte gett någon utdelning. Partiet ligger kvar på samma siffror, mellan två och tre procent, där det befann sig i våras när beslutet togs.

I Sörmland har L sjunkit mot nivåer där dess väljarstöd är knappt mätbart. I en opinionsundersökning från Novus, beställd av P4 i Mälardalen och presenterad förra veckan, fick L 1,5 procent. 

På tisdagen sade jag några ord om saken i P4 Sörmlands morgonsändning. Det handlade om partier på riksdagsspärren, stödröstning och röstdelning. Det sista innebär att man röstar på två eller tre olika partier i de tre valen. Runt en tredjedel av väljarna gör så.

Problemet för L-strategin är dubbelt. I ena änden finns liberala väljare som är besvikna på partiets beslut att söka makten med stöd av SD. De har övergett partiet och kommer inte tillbaka så länge Nyamko Sabuni och hennes krets sätter tonen. När till och med tidigare partiledaren Bengt Westerberg säger att han inte kommer att rösta på L i riksdagsvalet, förstår man allvaret.

I den andra änden finns väljare som vill ha en högerregering men litar inte på att L kommer in i riksdagen ens med stödröster, och väljer bort partiet av det skälet.

I grunden är dock problemet att L har tappat ideologisk stadga och fokus. Man slits mellan ”borgerlig” identitet och uppenbart orimliga ställningstaganden, nu senast om sänkt bränsleskatt i M-SD-KD-budgeten. Sakpolitiskt förknippas inte L med något. Och inte heller de nya och de nygamla vännerna i det blåbruna blocket kan lita på att det som partiledningen skriver under på i dag kommer att gälla särskilt länge.

Vid sidan av riksdagsvalet finns kommun- och regionvalen. Ett riksvalresultat under spärren kan betyda att L förlorar representation i flera kommun- och regionfullmäktige, även i Sörmland.

Det är inte säkert att läget är fullt så katastrofalt för åtminstone vissa kommunorganisationer. Frågan i opinionsmätningen ovan gällde valet till riksdagen. L får generellt bättre valresultat i kommun- och region- än i riksdagsval – störst skillnad av alla partier i senaste valet. Det nya politiska landskapets och SD-polariseringens påverkan på lokalvalet är en okänd faktor.

Men fallhöjden för L är låg i alla åtta sörmländska kommuner där partiet har fullmäktigemandat (i Vingåker åkte man ur 2018). En halvering på riksplanet och partiet får kämpa för överlevnad överallt.

Det är svårt att hävda att det inte är välförtjänt.