På DN Debatt (15/8) vittnar amerikanen Matt Kriteman om att Sverige riskerar dräneras på kompetent arbetskraft. Anledningen är de så kallade kompetensutvisningarna. Han själv ska utvisas för en tredje gång. 

Han lägger fram några förslag för hur Sverige kan fortsätta locka till sig spetskompetens. En åtgärd bör införas snarast. Den som vill förlänga sitt arbetstillstånd måste hitta ett nytt jobb inom tre månader. Men under pandemin har detta försvårats. Den tiden bör förlängas, skriver han. Hur många månader det ska handla om kan diskuteras, men det bör vara länge nog för att ge en verklig chans att hitta nytt jobb i Sverige.

Bland OECD-länderna är Sverige ett av de mest attraktiva målen för högkvalificerad arbetskraft. Trots detta har det under flera år av medier uppmärksammats hur små misstag från arbetsgivarens sida lett till att arbetstagaren utvisats från det land som de ibland under flera år betalat skatt och skapat band till. 

En del av detta har blivit bättre. 2017 underkände Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets onyanserade och stränga praxis. Bland annat har de så kallade luciadomarna klargjort att nyanserade helhetsbedömningar ska göras av arbetstagarens arbetsvillkoren. Det ska också skiljas på fusk och misstag.

På sina håll har det lagts fram förslag att Sverige ska återgå till en ordning där det är myndigheterna som ska pröva behovet att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Senast häromveckan presenterade Jämlikhetskommissionen ett sådant förslag. 

Det vore oklokt. Det är arbetsgivare, inte myndigheter, som ska och kan dra slutsatser om vilken kompetens och personal som behövs i deras företag, oavsett om det gäller pizzabagare eller spetskompetens på Ericsson.

Andra förslag från Jämlikhetskommissionen kan diskuteras. För att beviljas arbetstillstånd behövs bland annat ett jobberbjudande. I det ska det framgå lön och försäkringar lovas. Men det händer att erbjudande och anställningskontrakt inte är lika varandra, och parallella avtal kan uppstå. Därför föreslår kommissionen att jobberbjudande ska vara bindande, eller att det ska finnas krav om anställningskontrakt redan vid ansökan. 

I dag finns det inga sanktioner gentemot arbetsgivare som inte följer utlänningslagens krav för att arbetskraftsinvandraren ska få förlängt arbetstillstånd. Därför kan det vara en bra idé att ge arbetskraftsinvandrare möjligheten att kräva ersättning från arbetsgivare som misskött sig. 

När misstag uppmärksammas är det viktigt att arbetsgivare ges en chans att rätta detta, små fel som kan åtgärdas ska inte vara fog för utvisning. Samtidigt måste fusk och utnyttjande av utländsk arbetskraft också i fortsättningen motverkas, såsom handel med anställningskontrakt och annat missbruk. På så vis tillförsäkras Sverige utländsk kvalificerad arbetskraft, samtidigt som villkoren för de anställda förbättras.