J A Selander, legendarisk chefredaktör pÄ Eskilstuna-Kuriren skrev artiklar i mÀngd, en del spreds lÄngt bortom Sörmland. Under kriget nÄdde de Danmark, och pÄ hemliga vÀgar Norge.
Böckerna med hans namn Ă€r fĂ„. För Norge innehĂ„ller ledare i Eskilstuna-Kuriren â mot HitlervĂ€ldet och för Norges frihetskamp. De samlades i bokform efter kriget, med förord av Prins Wilhelm.
En annan bok med J A Selanders namn bland författarna Àr Detta Àr Gestapo (1944). FrÄn den boken kan flera spÀnnande trÄdar följas.
Selanders kapitel Àr ganska kort. Huvudförfattaren redogör för den nazistiska statspolisens vÄld i Norge, och anges heta Bjarne Hagen. Verkliga namnet var Torolf Elster (1911-2006), journalist, författare och med tiden norsk radiochef, med brittiska BBC som ideal.
Selanders kapitel beskriver hur det gick till dÄ en utgÄva av Eskilstuna-Kuriren och andra tidningar beslagtogs nÀr de alla tryckt en samling vittnesmÄl om naziststyrets tortyr i bland annat Oslo. De 17 tidningarnas gemensamma text trycks om i boken, som Àven innehÄller fler vittnesmÄl om Gestapotortyr samt en lista pÄ norrmÀn som tyskarna avrÀttat.
Torolf Elster var flykting i Sverige, och den verklige redaktören för tidskriften HÄndslag som 1942-45 gavs ut i Stockholm, innehÄllsrik men i smÄformat för att underlÀtta insmugglande och spridning i Norge. Ansvarig utgivare var författaren, och senare Nobelpristagaren Eyvind Johnson, som för det mesta skrev ledarartikeln.
Det mesta av innehĂ„llet skrevs pĂ„ norska av medarbetare vars namn av sĂ€kerhetsskĂ€l hölls hemliga. Vid sidan av Torolf Elster verkade Willy Brandt (1913-92), flykting frĂ„n Tyskland undan nazismen, lĂ€nge i Norge, sedan i Sverige â dessbĂ€ttre inte stoppad genom volymmĂ„l. Han blev senare överborgmĂ€stare i VĂ€stberlin, utrikesminister och förbundskansler. Det Ă€r den hĂ€r miljön, knuten till norska Londonregeringen, som J A Selander och Eskilstuna-Kuriren samverkade med.
PÄ bibliotek har jag lÀst alla nummer av HÄndslag. Kvaliteten imponerar, med vÀlinformerade rapporter om krigets förlopp, nazistiskt förtryck och diskussioner om efterkrigstiden. I ett par artiklar finns detaljerade avslöjanden om nazisternas massmord pÄ judar. 1944 fÄr lÀsarna veta att antalet offer nÄtt fem miljoner.
Ett sörmlÀndskt bidrag Àr StrÀngnÀsbiskopen Gustaf Auléns antinazistiska anförande vid det norska nationaldagsfirandet i Stockholms stadshus 17 maj 1942.
En annan artikel Àr av Arne Ording, grÄ eminens hos exilregeringen och inspiratör till att denna tog ett första initiativ till det som senare blev Nato. I HÄndslag argumenterar han för att Norden inte kan skyddas av neutralitet men av en allians med USA och Storbritannien. Ordings nu ganska bortglömda insats spreds alltsÄ Àven frÄn Stockholm, med Eyvind Johnson som utgivare.