Istanbulkonventionen är i skottgluggen på flera håll – ett steg i fel riktning när det gäller kvinnors rättigheter.
Länder som antar konventionen förbinder sig att motverka våld i nära relationer och i hemmet, i synnerhet då våld mot kvinnor. Det är ett riktmärke för den nivå av åtgärder och engagemang som länder ska ha för att skydda kvinnor undan våld och förtryck.
Ungern, Tjeckien, Lettland och Litauen är skeptiska mot fördraget. Bulgarien och Slovakien har inte ratificerat det.
I Polen är frågan inte ny, senast 2016 låg ett liknande förslag på bordet. Men nu är det uppe på agendan igen. Den av Lag- och rättvisa (PiS) ledda högerregeringens justitieminister Zbigniew Ziobro uttalade sig i förra veckan för att Polen bör lämna Istanbulkonventionen. Något beslut är inte fattat och det är ingen gemensam ståndpunkt som regeringen intagit, men förslaget ska, heter det, analyseras.
Kvinnors rättigheter i Polen har under några år fått en del bakslag. Bland annat har frågor om tillgången på preventivmedel och abort varit på tillbakagång. Men det handlar också om att ekonomiskt stöd till kvinnorättsorganisationer, och flyktingrättsgrupper, dragits undan eller villkorats bort. Regeringen har genom ökad centralisering ökad kontroll över medlen till dessa organisationer.
Den polska kritiken mot avtalet är ideologiskt motiverad. Under flera år har PiS, utan grund, argumenterat att fördraget kränker människor med religiösa värderingar, och anklagat det för liberal indoktrinering av skolbarn. Ideal som är skadliga för barn och samhälle, enligt Ziobra.
Tusentals polacker, många var kvinnor, demonstrerade under helgen bland annat i Warszawa mot uttalandet. Också Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić har kallat förslaget alarmerande. Hon har också bjudit den polska regeringen till samtal om konventionen, om det är så att det råder missförstånd om konventionens innehåll.
Missförstånd är det nog inte frågan om. Mycket handlar om att med propagandavinklingar elda på opinionen för ytterhögern i landet och Europa.
Om regeringen i Warszawa tar upp striden för att dra sig ur konventionen lär det leda till ytterligare en fråga där landet hamnar i tvist med EU. Tidigare har regeringen, och justitieministern Ziobra, tagit kontroll över Polens rättsväsende.
Under pandemin har bland annat Världshälsoorgansationen (WHO) varnat för att oro och stress ökar i tider av kris, och att då också narkotika- och alkoholanvändning kan komma att öka. Med ökat alkoholintag följer också ofta mer våld. Polen ligger en bra bit över EU-genomsnittet när det gäller alkoholintag. Det är också en betydande andel av fysiska skador på polacker som kan tillskrivas alkohol, enligt uppgifter från WHO.
För att få ett stopp på våldet mot kvinnor i Polen och övriga världen behövs även vettig alkoholpolitik. Även om sådana skrivningar sällan uppskattas på kontinenten.