Boendesituationen i Sverige för flyktingar från Ukraina är mycket ansträngd, säger Migrationsverket.
– I det här läget måste hela samhället hjälpa till. Kommuner, frivilligorganisationer och civilsamhället i stort – er stöttning behövs, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik i ett uttalande på verkets hemsida.
Det är rimligt men det finns några problem. Först och främst är det si och så med signalsystemet från staten i de här frågorna. Fram tills nyligen var budskapet att asylsökande – som ukrainarna till stor del räknas som (mer om det nedan) – ska styras bort från eget boende, EBO, mot Migrationsverkets anläggningar. Vissa folkvalda, som Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna, har gjort motståndet mot EBO till en av huvudfrågorna i sin politiska gärning.
Sedan en tid får de som bosätter sig i områden med, som det heter, sociala och ekonomiska utmaningar ingen dagersättning. Regeringen förbereder också ett lagförslag om att avskaffa EBO helt och beröva asylsökande som bosätter sig utanför Migrationsverkets institutioner även rätten att arbeta.
Men nu är det plötsligt annat ljud i skällan. Staten klarar inte att få fram bostäder och ber civilsamhället hjälpa till. Nu är EBO plötsligt toppen, trots att även ukrainarnas dagersättning ryker ifall de får rum i de där utsatta områdena.
Nästa problem är de ekonomiska villkoren för ukrainarna och för det civilsamhälle som ställer upp. Flyktingarna ska klara sig på, som mest, de ökända 71 kronorna per dag. Något tillägg för bostad finns inte, och de svenskar som tillhandahåller mat och husrum får ingen statlig ersättning.
De medborgare som ställer upp är på det klara med detta och kan betala ur egen ficka. Men som statlig politik i en krissituation är detta fullkomligt orimligt.
Hur ser då den långsiktiga planen ut? Ja, eftersom ukrainarna får tillfälligt skydd enligt EU-direktivet har de samma rättigheter som asylsökande. Det betyder skolgång för barnen, rätt att arbeta och begränsad rätt till vård. Men de blir inte folkbokförda och får inga rättigheter som följer av detta. Några studier i svenska inom SFI har de inte rätt till.
Med andra ord: ukrainarna ska sitta med väskorna packade hemma hos svenskar eller på Migrationsverket boenden – på obestämd tid. Och vi talar om kanske bortåt 200 000 personer, det antal som finns i verkets högsta scenario fram till juni.
EU:s regler för ukrainska flyktingar – öppna yttre och inre gränser – har gjort det möjligt för väldigt många att ta sig in utan en humanitär kris inom EU som följd. Det är exemplariskt och raka motsatsen till hur Europa har hanterat stora flyktingströmmar tidigare.
Men det faktum att ukrainarna får väsentligt sämre villkor för skydd jämfört med andra flyktingar riskerar att skapa ett omfattande skuggsamhälle med allt vad det innebär av utsatthet och utnyttjande av människor.
Det måste dock inte vara så. EU-direktivet anger minimiregler och inget hindrar Sverige från att ge ukrainarna uppehållstillstånd på samma villkor som andra skyddsbehövande. Så att de i stället för att sätta sina liv på paus kan börja etablera sig i Sverige och, när situationen i Ukraina förbättras, välja om de vill återvända eller stanna här.