Nästa vecka är det höstlov eller läslov som det också kallas. Runt om i landet arrangeras evenemang som syftar till att öka läsandet. I Eskilstuna har biblioteken en rad olika aktiviteter. I Strängnäs kan barn bland annat delta i en skrivarworkshop eller träffa en författare och i Flen kan de lediga barnen bland annat lyssna på spökhistorier.
Hur många elever som kommer att ägna lovet åt att läsa böcker är oklart. Men enligt rapporten Ungar & medier 2021 läser barn och unga i nästan alla åldrar allt mindre på fritiden – även om många av dem själva anser att de borde läsa mer.
Den dagliga läsningen har successivt minskat under lång tid. 2020 läste endast åtta procent av 17–18-åringarna varje dag. Bland de yngre barnen läser visserligen fler: 2020 läste 21 procent av barnen mellan 9 och 12 år böcker och tidningar. Men läsningen minskar: 2012 läste 31 procent av barnen i samma åldersspann varje dag.
Det är inte bara på fritiden som läsningen minskar. Enligt statistik som forskare på högskolan i Dalarna tagit fram minskar läsningen i skolan drastiskt. 2017 läste inte ens hälften av eleverna i nian en sida sammanhängande facklitteratur en vanlig skoldag och 87 procent läste mindre än en sida skönlitteratur. Det finns dessutom stora skillnader mellan de skolor där eleverna läser mycket och lite, vilket i hög grad påverkar likvärdigheten mellan skolorna.
Så hur påverkar den minskande läsningen eleverna? Det beror på vem man frågar. Enligt de stora kunskapsmätningsstudierna: Pisa (2018) som mäter läsförståelse bland 15-åringar och Pirls (2016) som mäter läsförmåga bland elever i årskurs fyra ökar kunskaperna, och Sverige ligger mycket bra till ett internationellt sammanhang. Granskar man resultaten i Pisa-undersökningen lite närmare finns det dock ett resultat som borde få landets skolpolitiker och huvudmän att fundera ett extra varv.
Enligt en rapport från Skolverket ligger svenska elever över genomsnittet för OECD när det gäller att inhämta information, att förstå, samt att utvärdera och reflektera. Men eleverna är bättre på att inhämta information och på att utvärdera och reflektera än de är på att förstå.
Just förståelse för språket kommer genom att läsa – mycket och länge.
Resultaten på högskoleprovets delprov i svensk ordförståelse visar på en svagt nedåtgående trend. Men det finns en viktig skillnad: nivån på ordkunskap försämras bland de unga medan äldre upplever orden som allt enklare att förstå.
Ord är makt. Att kunna förstå komplicerade texter handlar inte bara om läsförståelse. Det är också en grund för att man ska kunna skriva och förmedla information.
Förutom den glädje och tröst som själva läsupplevelsen kan ge är många medborgare med en hög förmåga att ta till sig och förmedla information en garant för ett fungerande samhälle och i förlängningen för demokratin.
Läsningen borde därför vara en prioriterad del av undervisningen. Ett läslov om året kan inte kompensera för bristen på läsning under resten av året.