Redan när gruvbolag letar fyndigheter möts de ofta av protester. Det kan vara delar av miljörörelsen som mot bättre vetande invänder mot planerna. Lokala företrädare som inte vill riskera områdets vackra vyer. Jordägare som skött en bit mark i flera generationer kan också bli upprörda. 

Och visst finns det skäl till försiktighet. Att öppna en gruva sker inte utan risker. På en del platser kan farliga ämnen rinna ut i vattendrag, sjöar och grundvatten. Sådana faror behöver gruvbolagen minimera. Det ställer krav på kunskap, teknik och nog med resurser. Det minskar också risken för att notan för eventuell uppstädning lämnas i knät på skattebetalarna.

Vi kommer inte undan att det blir hål i backen. Ersättning för skador på marken vid fyndighetsletande och vid anläggning av gruva ska därför vara skälig.

Samtidigt ska inte företagen behöva sitta i tillståndsprocesser som dras i långbänk hos myndigheter och domstolar. Att regeringen nyligen tillsatt en utredning om att korta sådana prövningsprocesser är därför välkommet.

För gruvorna behövs. Inte bara för jobbtillfällen och det välstånd som följer av dem. Mineralbrotten är också nödvändiga för att vi ska klara klimatkrisen. När fordonsflottan ställs om från olja till el behövs en mängd metaller och mineraler, bland annat i bilarnas batterier. De används också i mobiler, datorer och andra tekniska lösningar som underlättar företags och offentlig sektors verksamhet.

Trots detta fortsätter seminarieövningen ”Behöver vi verkligen gruvorna?”. Nu senast på Dagens Nyheters Debattsida 18/4. Där ställs återvinning och återbruk, så kallad cirkulär ekonomi, mot gruvornas utvinning av naturresurser.

Här finns det en del att säga. Resurser som tagits ur mark och berg ska användas klokt och så länge det går. När det gäller råvaror som det redan finns gott om i omlopp, såsom koppar och aluminium, kan efterfrågan på nybrutet minska allt eftersom återvinningen ökar. Men för annat, såsom ovanliga jordartsmetaller och värdefulla mineraler, ser det annorlunda ut. Där finns det inga gigantiska depåer som kan gå till återvinning.

Även om alla skulle lämna in sina uttjänta mobiltelefoner och datorer som skramlar i byrålådor och garderober för återvinning skulle det inte täcka framtidens behov. För att möta ökat välstånd, fler människor och större teknikbehov måste vi fortsätta och utöka utvinningen av sådana naturresurser. 

Det är också en fråga om säkerhet. Mycket av dessa värdefulla ämnen behöver transporteras långt och inte sällan från länder med hårdföra regimer. Kan Sverige och Europa finna egna fyndigheter hos sig eller hos mer pålitliga handelspartners kan det minska risken för att leveranser stoppas i krig eller kaos.