Regeringen har kapat i biståndsbudgeten. Pengapåsen på 57 miljarder blir 10 miljarder mindre. Anledningen: finansiering av Sveriges mottagande av ukrainska flyktingar.
Tekniskt görs det genom ett tak på årets utbetalningar. En del biståndsposter blir mindre, andra pausas och kommer betalas ut senare. Oavsett stoppform är konsekvensen att en hel del biståndsverksamheter kommer sakna pengar en tid framöver.
Det stämmer att Rysslands krig i Ukraina lett till att många ukrainare sökt skydd i andra länder. Många har flytt till grannlandet Polen – vissa till Slovakien och Tjeckien. Andra har tagit sig vidare till länder som Tyskland, Österrike, Sverige. Att dessa människor ska välkomnas är rätt och riktigt.
Och OECD:s regler medger avdrag i biståndsbudgeten för sådant flyktingmottagande. Det gjorde regeringen klart i april – när nedskärningen aviserades. Politiker här borde anstränga sig mer än de gör för att ukrainarna ska ges en verklig chans att etablera sig. Och sådant kostar givetvis pengar. Men det betyder inte att dessa pengar bör tas från den stapel med stålar som skulle gå till andra utsatta människor.
Underlaget till regeringens kapningar har även förändrats. Migrationsverkets tidiga prognos på 76 000 skyddssökande från Ukraina för hela året har nu justerats till 50 000 och de som faktiskt finns här är färre. Dessutom finns det de ukrainare som återvänder till Ukraina. De avdrag som nu gjorts borde därför inte vara så stora som de för stunden är.
Sedan har vi frågan om vad biståndspengarna bör gå till. Det finns skäl att diskutera storleken på pengapåsen och till vad dessa skattemedel bör användas. Men sådana förändringar och omprioriteringar bör föregås av noggrann utvärdering och politisk debatt. Drastiska neddragningar av den här sorten riskerar i stället att leda till mycket osäkerhet för biståndsorganisationernas verksamheter.
Runt om i världen lär vi nu få se biståndsprojekt som förlorar delar av eller all sin finansiering. Det kan vara arbete med rent vatten, livsmedelsförsörjning eller kvinnors delaktighet i civilsamhälle. Värst kommer de fattigaste att drabbas. Detta berättade Sveriges biståndsmyndighet Sida och biståndsorganisationen We Effect i radion häromdagen. Trots dessa invändningar har regeringen försvarat nedskärningarna.
Till bilden hör att mycket av pengarna som "flyttas" kommer från klimatbiståndet. Enligt SVT finns det miljö- och klimatfonder och verksamheter som förlorar alla biståndspengarna från Sverige. Andra kapas med en tredjedel eller halveras. Det kan handla om projekt som ska minska de skadliga klimatutsläppen i fattigare länder. Men också att anpassa jordbruk och andra livsviktiga branscher till ett förändrat klimat.
Mer pengar är inte alltid lösningen. Men regeringen har skäl att tänka om. Risken är annars ett bryskt uppvaknande längre fram.