Marina Nikolić Wigsten tog hem dottern Estelle och hennes bror från förskolan i maj 2021. Nu har brorsan börjat förskoleklass, så det är denna duo som är hemma om dagarna.
Äldre kvinnor hurrar när Marina Nikolić Wigsten berättar om sitt livsval. Kvinnor – ja, det är oftast kvinnor som tycker något om saken – i hennes egen ålder är mer skeptiska.
– Va? Hur tänker du nu? Vad händer om han lämnar dig? Det är självklart viktiga frågor att tänka igenom och allt det där finns med i vår krisplan. Vad händer med våra pensioner eller med huset om vi skiljer oss eller, för all del, om en av oss dör? Men jag kan inte fatta beslut om hur vi ska leva våra liv utifrån katastroftankar, säger 34-åriga Marina Nikolić Wigsten.
Mamma, pappa, fyra barn och två katter bor i villan i Åkers styckebruks utkant. Sedan i höstas är det Marina Nikolić Wigsten och yngsta dottern Estelle, som nu är fyra år gammal, som är hemma om dagarna. Näst yngsta barnet har just börjat förskoleklass, men förra läsåret var även han hemma i stället för att gå i förskola.
Det var i maj 2021 som Marina Nikolić Wigsten bestämde sig för att lämna jobbet som rehabiliteringsassistent inom missbruksvården. "Ett fantastiskt jobb", säger hon, men valet var för henne självklart.
– Just det jobbet kommer att finnas kvar, tyvärr, eftersom behovet ökar. Med min erfarenhet finns det jobb på boenden och sjukhus, det är jag inte orolig för. Men barnen är små bara en gång, säger hon, som önskar att hon själv som barn hade fått mer tid med sina föräldrar.
Äldsta barnet var hemma när Marina Nikolić Wigsten var gravid och föräldraledig med tvåan, och hennes minnen från den tiden var rakt igenom varma. Hon ville också låta det tankefrö som väcktes när hon läste boken Jag lämnar ekorrhjulet av Åsa Axelsson gro. Marina Nikolić Wigsten tog därför ut de sista sparade föräldradagarna och när det, i september 2021, var dags att ge arbetsgivaren ett besked så sa hon upp sig.
– Då hade vi provat i några månader, och vi klarade oss på min mans inkomst. Vi räknade ut att vi måste få in 30 000 kronor i månaden för att gå runt.
Hur?
– Till att börja med så behövde vi inte ha vår leasingbil för 7 000 kronor i månaden. Maten lyckades vi få ner från 15 000 till 8 000 i månaden. Bara det är 14 000 kronor, mer än hälften av det jag fick ut i lön.
Att barnen är små bara en gång är anledningen till att Marina Nikolić Wigsten valt att vara hemmafru.
Berätta mer om hur ni lyckades med matkostnaden!
– Varje vecka kollar jag vilka erbjudanden det finns i butikerna, och handlar utifrån det. Jag har en matbudget på 2 000 kronor per vecka, och lyckas jag handla för mindre än det så läggs det som blir över i en matbuffert. Om det är extrapris på exempelvis Bregott någon vecka så kan jag köpa åtta–tio paket ur den, säger hon och understryker att familjen äter sig mätta på god och näringsriktig mat, och att det finns utrymme för guldkant.
– Mina bilresor till jobbet, parkeringsavgiften, förskoleavgiften... När allt inte snurrar så snabbt runtomkring mig så känner jag inte heller behovet av att "sticka iväg någonstans" för att få avkoppling, så sådana utgifter slipper vi. I stället för att gå på bio kanske vi går ut i skogen, och vi handlar mycket begagnat, fortsätter hon.
Marina Nikolić Wigsten återkommer flera gånger till att det finns pengar att spara, men att det behövs ledig tid för att lyckas med det.
– Åker vi någonstans med familjen så lägger vi inte 600 kronor på att äta lunch på McDonalds, utan jag har kanske gjort piroger som vi har med oss. Är vi på träningar eller matcher med barnen så köper vi inte fika från kiosken utan då har jag bakat, berättar hon.
Marina Nikolić Wigsten bakar bröd varje dag. Just denna dag är det kanelbullens dag, och en bulldeg jäser för att senare bakas ut inför eftermiddagens mellanmål med alla fyra barnen.
När tidningen kommer på besök står en bulldeg på jäsning, inför mellis när alla barnen kommit hem för dagen. I dag är det ingen öppen förskola, något som Marina Nikolić Wigsten och Estelle går på i Åkers styckebruk två gånger per vecka.
Hur ser du på pedagogiken inom förskolan, och förberedelsen inför att börja skolan?
– Barnen lär sig så pass mycket på öppna förskolan, jag känner mig helt trygg med att Estelle inte missar något. Det blir ju också vad man gör det till, hon lär sig det jag låter henne lära sig. Men det är klart att det finns saker att kompensera för när hon inte går i förskola, att vara i grupp exempelvis. Man får anstränga sig lite som förälder, säger Marina Nikolić Wigsten.
Hur ser du på framtiden med jobb för din del?
– Jag får ofta den frågan, och jag vet faktiskt inte. Jag tror att barn behöver mer tid med sina föräldrar, även när de blir äldre. Att få sitta med dem och prata så här efter skolan... det är värt allt.