Det var i samband med renoveringen av det gamla stationshusets uthus i Åkers styckebruk som den nyblivne ägaren Ylva Binder för drygt en månad sedan hittade två gamla skrin. I skrinen hittade hon och hennes två söner vad som verkade vara en undangömd skatt: en kniv, en ficklampa, skisser och en plastring, bland annat.
Via tidningen efterlyste Ylva Binder ägaren till skrinen.
Gunnar Malmgren kände igen sina gamla saker när han läste artikeln om Ylva Binders oväntade fynd, och hörde av sig till tidningen. Hans pappa Bertil Malmgren var stins, och hans familj flyttade in på övervåningen i det gamla stationshuset 1953.
– Jag var åtta år och hittade ganska snart utrymmet som var perfekt för en hemlig koja, säger han.
Brodern Lennart Malmgren samt vännerna Iréne Gustavsson, Tore Johansson och Lennart Johansson kände också till den hemliga kojan och de lekte där ibland.
– Vi gick in genom vår vedbod, som låg bredvid tvättstugan, och klättrade sen upp via takstolarna upp ovanpå tvättstugan.
Där förvarade de alltså två lådor med föremål. Några av sakerna minns Gunnar Malmgren väl, andra har han bara svaga bilder av. Skisserna på lägerportaler och patrullflaggor tror han är scoutrelaterade.
– Jag var med i scouterna, så det kan ha med det att göra. Det var mycket med det på den tiden. Vi höll på med knopar, täljde träbitar som skulle användas som stämplar och lärde oss att lägga bandage, säger han.
Cigarraskarna kom från fadern som rökte.
– Slangbellan använde vi bland annat till att skjuta på sniglar som kröp upp på Forsavägen. Men det ofoget är väl preskriberat i dag.
Han lämnade Åker och gick till sjöss som 16-åring, och har inte skänkt kojan en tanke sedan dess.
– Jag visste inte att sakerna fanns kvar. Mina föräldrar bodde kvar en tid efter att jag flyttade och jag tänkte att de kanske hade städat bort dem.
Ylva Binder fick flera telefonsamtal av Åkersbor som också nämnde Gunnar Malmgrens namn. Hon tycker att det är roligt att hon fått svar på sina funderingar och att gömstället använts ungefär på det sättet som hon trodde.
Men mysteriet med Sverker Eriksson, namnet som står skrivet på en skrivbok i en av lådorna tillsammans med orden "klass 3d", kvarstår. Gunnar Malmgren vet inte vem det kan ha varit, och ingen av de Åkersbor som ringde till Ylva Binder hade några svar.
– Ingen kände till Sverker, men han måste ha gått i skolan i Strängnäs eftersom Åker aldrig hade så många elever. Vi hade bara a- och b-klasser, säger Ylva Binder.
Vad ska då hända med "skatten" härnäst? Gunnar Malmgren, som idag bor i Eskilstuna, vill inte ha tillbaka föremålen, utan tycker att Ylva Binder och hennes söner får behålla dem. Hon tänker lägga tillbaka lådorna när renoveringen är klar, tillsammans med en text som berättar vem föremålen har tillhört.
– Sedan tänker jag be pojkarna lägga dit lite grejer som vi låter någon annan hitta, säger hon.