Ett rasistiskt parti lockar rasister – så enkelt är det

Så vad ska Jimmie Åkesson svara om varför det verbalt grova hatet återkommande uppdagas i Sverigedemokraterna?

Så vad ska Jimmie Åkesson svara om varför det verbalt grova hatet återkommande uppdagas i Sverigedemokraterna?

Foto: Ali Lorestani/TT

Ledare2020-09-16 19:21
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Dennis Askling, Sverigedemokraternas gruppledare i Haninges kommunfullmäktige, tillika tjänsteman på partiets riksdagskansli, har blivit ertappad med nazianstruken rasism i nätchatt. Det avslöjade Expressen på tisdagen.

Häromveckan berättade Expo att två SD-politiker i Mölndal, Thomas Olin och Mari Herrey, spridit vit makt-propaganda i sociala medier.

I juni jämförde Stefan Andersen, kommunpolitiker (SD) i Botkyrka, på Facebook mörkhyade personer med apor, något som först uppmärksammades av tidningen Mitt i.

Bör händelser som dessa ges framträdande plats i medier? Det bör de. Sverigedemokraterna är ett riksdagsparti som vill vara underlag till eller ingå i nästa regering. Om mönster som detta hade uppdagats i andra riksdagspartier hade partiledningarna varit överhopade med journalistfrågor.

Men med SD har det skett en tillvänjning, avslöjandena blir bara ”ännu en SD-skandal”. Det är också därför som partiledaren Jimmie Åkesson (SD) kommer undan med att bara skaka av sig frågor om varför personer med dessa värderingar söker sig till Sverigedemokraterna.

”Jag har inga tankar kring det” var Åkessons direkta svar i tisdagens Aktuellt. SD-ledaren sade vidare att partiet är tydligt med hur det ser på sådana åsikter och att man ytterst utesluter personer som uttrycker dem.

Det är inte sant. SD har visserligen uteslutit flera hundra personer på dessa grunder under de senaste tio åren. Men det har alltid skett efter att medier har avslöjat sådant som partiet redan har känt till, ofta under många år. Partiets uteslutningsprocesser sätts igång enbart om åsikter uttrycks offentligt.

Men inte ens alltid då. Som den ovan nämnda Mari Herrey som har samspelat med rasister på nätet, spridit antisemitism och annan rasism, åtminstone sedan 2018, enligt Expos genomgång.

När så SD väl fått bort en företrädare, dyker en ny upp, med samma människosyn, inte så sällan på samma position. Stefan Andersen ersattes exempelvis av Micael Lejon som ersättare i Botkyrkas fullmäktige. Förra året delade Lejon ett homofobiskt inlägg från nazinätverket Granskning Sverige men klarade sig undan med en ursäkt.

Och om man befinner sig högt upp i SD-hierarkin, ingår i den inre kretsen runt partiledaren, så är man skyddad nästan oavsett vad man gör. Ibland har dessa partiföreträdare ett mjukare ordval jämfört med fotsoldaterna, men inte alltid.

Som tidigare partisekreteraren och vice talmannen Björn Söder. Han har talat om ”en helt annan aggressivitet” hos personer från Mellanöstern än hos nordbor, använt ordet ”zigenare” när han viftat undan diskriminering av romer, spridit falska rykten om påstådda våldtäktsmän bland asylsökande, jämfört homosexualitet med pedofili och tidelag med mera.

Nuvarande partisekreterare Richard Jomshof utdefinierade förra hösten alla invandrare och deras barn som icke-svenskar när han drev tesen att svenskar snart blir minoritet i sitt eget land. Partiledaren själv har beskrivit muslimer som det största utländska hotet mot Sverige sedan andra världskriget.

Så vad ska Jimmie Åkesson svara om varför det verbalt grova hatet återkommande uppdagas i Sverigedemokraterna? Rasismen är inte en marginell tendens eller en diskret underström i SD. Den är en del av partiets DNA.