Hon hjälper de skygga uttrarna över vägarna

Hon är biolog och filosofie doktor i zooekologi. Sin avhandling gjorde Johanna Arrendal vid Uppsala universitet om just uttern. Den blev klar 2007.

Numera jobbar Lindesbergsbon bland annat som konsult åt Trafikverket. Vi träffar henne på gränsen mellan Sörmland och Uppland.

Här är ett av tre ställen i Strängnäs kommun där Trafikverket på uppmaning av Johanna Arrendal anlagt hjälpmedel åt uttern.

— Det finns medel som är riktade för miljöåtgärder vid befintliga vägar och järnvägar, förklarar hon och berättar att hon nu besiktigar platserna.

Två åtgärder gjordes vid Märsöbron under senhösten. Dels en tunnel genom vägbanken alldeles vid länsgränsen, dels en fem decimeter bred hylla under hela brofästet på norra sidan.

— Tunneln är till för att djuren inte ska springa över vägen och därmed riskera att bli överkörda. På hyllan kan de lämna spillning för att markera revir, förklarar Johanna Arrendal och konstaterar samtidigt att det finns färska spår på platsen.

Att placera röret en bit ner i riksväg 55 tog bara något dygn.

— Trafiken är ett hot mot uttern. Djuren kan vara lite lata och hellre springa över vägen än att ta en extra simtur på knappt 100 meter, berättar Johanna Arrendal.

Hur många uttrar finns det i Sverige?

— Den siffran går bara att uppskatta. Jag säger – ett par tusen ungefär.

Är de vanligt förekommande i Sörmland?

— Nej, det finns fler i Uppland. Men djuren sprider sig hitåt, säger Johanna Arrendal som också sett till att det finns bevarandeåtgärder för uttern vid Läggesta, Länna och Björndammen

Vilka fiender har uttern?

— Det skulle vara människan i så fall. Lodjur kan också gå till attack men uttern har vassa tänder som gör att den är bra på att försvara sig.

Är den farlig för människan?

— Knappast!

Inte ens Johanna Arrendal, som alltså doktorerat i ämnet, har särskilt lätt för att stöta på livs levande exemplar av detta något ljusskygga rovdjur.

— 2012 såg jag två stycken och i fjol inte en enda.

Hur gammal kan en utter bli?

— I frihet blir den bara tre–fyra år. I fångenskap betydligt äldre.

Mestadels bor och lever uttern i vatten. Djuren kan röra sig över stora ytor.

— De är inte som bävrarna, vilka har en hydda de ständigt återkommer till, säger Johanna Arrendal.

Hon har planer på att återkomma till våra trakter under 2014.

— Vi vill göra en passage även under Hjulstabron, säger Johanna Arrendal.