Sten Ullerstad , ordförande för Naturskyddsföreningen i Eskilstuna, är positiv till den nya skatten på plastpåsar men tror inte att den får den effekt som önskas.
– Det kan vara en skjuts framåt, men ha inte för stora förväntningar på vad det ger för resultat, menar Sten Ullerstad.
Han använder själv en gammal nätad plastkasse när han går och handlar. Den har han haft i sin ägo i över tio år.
– Det är viktigt att de plastkassar som köps sen sorteras med plast och inte kastas i övriga sopor som skickas på förbränning, menar Sten Ullerstad och avslutar:
– Det är inte säkert att det blir mindre plast ute i naturen i och med plastpåseskatten. Men det kan få folk att tänka till, behöver vi verkligen så här mycket plastkassar?
Håll Sverige rent har gjort en undersökning som visar att 59 procent i enkäten tycker att plastpåseskatten är bra.
– De flesta svenskarna tycker skatt på plastpåsar är bra. Att använda så mycket plastpåsar som vi gör idag är ett slöseri med resurser. Om vi tillverkar färre plastpåsar minskar vi nedskräpningen och bidrar till ett bättre klimat. Vi på Håll Sverige rent ser gärna ytterligare prishöjningar, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige rent.
Edina Várnagy arbetar på Åsby Hem och trädgård och har märkt av en stor skillnad på köpen av plastkassar sedan de började ta betalt för dem i juni 2017.
– Då hördes det skeptiska röster som menade att en eller två kronor inte kommer att spela någon roll, att det är löjligt. Ack, så fel dessa skeptiker hade, säger Edina Várnagy och fortsätter:
–I vår butik minskade plastpåseåtgången drastiskt. Innan vi tog betalt ville nästan varje kund ha en plastpåse, även om de bara köpte en enda vara. I dag svarar de flesta kunderna att de tar varorna i handen eller har en egen påse med sig. Jag har inte den exakta siffran men minskningen är säkert runt 70-80 procent.
Hon menar att när vi nu ökar värdet på plastkassarna kan det minska den slentrianmässiga användingen.
– Plastpåsen har inte haft något värde och har slösats med. Att öka värdet på dem genom att ta ordentligt betalt kan vara ett bra sätt att minska den onödiga användningen och öka livslängden på påsarna, avslutar Edina Várnagy.
Selma Droschke studerar Rumslig gestaltning - informationsdesign på Mälardalens högskola, MDH. Hon har ett stort miljöintresse och har bland annat varit med i solbilsprojektet MDH Solar team, ett bygge av en bil som går på solceller.
– Jag har lite blandade känslor om påsskatten. Förhoppningsvis och med största sannolikhet gör det att folk inte köper lika många plastpåsar. De kanske tänker efter en extra gång, behöver jag verkligen den här påsen, säger Selma Droschke och fortsätter:
– Jag tror även att det kan leda till att folk tänker att de har renat sitt samvete och inte behöver göra andra saker för miljön, medan den faktiska anledningen är att de tycker att det är för dyrt. Då kan de tycka att det är okej att ta bilen till jobbet eftersom de inte köpte någon plastpåse.
Hon menar att plastpåsarna är en ganska liten del av våra miljöproblem men att den nya skatten gör att det säljs färre plastpåsar i framtiden.
– De har ett symboliskt värde. Att höja priset på plastpåsar för att folk ska köpa färre plastpåsar blir som en gest för åt vilken riktning vi vill gå. Precis som Greta Thunbergs båtresa över Atlanten hade ett stort symboliskt värde, avslutar Selma Droschke.