I september förra året arrangerades flera manifestationer i Sverige för att stötta kvinnor som utsatts för sexualbrott och övergrepp, där brotten sällan klarats upp och där förövarna ofta gått fria. Gemensamt för alla manifestationerna var att de var tysta och hade hashtaggen #rättslösa som gemensam nämnare. Kvinnorna som deltog hade sina munnar igentejpade.
Sarah Larsson, 29, tog tillsammans med en annan kvinna initiativ till att arrangera en sådan manifestation i Eskilstuna. Allt gick bra, det kändes positivt, berättar hon.
Flera månader senare kallades Sarah Larsson till förhör. Hon fick veta att hon var misstänkt för brott mot ordningslagen. Arrangörerna hade inte sökt tillstånd och Sarah Larsson erkände sig skyldig redan när hon hördes av polisen men fick veta att hon riskerade åtal.
Nu har hon fått brev där det framgår att åklagaren har utfärdat ett strafföreläggande i stället för åtal för att hon anordnat en allmän sammankomst utan tillstånd. Om Sarah betalar 1 000 kronor i böter och 800 kronor till brottsofferfonden, totalt 1 800 kronor, är saken ur världen.
Om hon inte godtar åklagarens beslut eller inte betalar, blir det åtal och rättegång.
– Det behöver inte vara en demonstration, det kan vara en allmän sammankomst. Och allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar får man inte ordna på offentliga platser utan tillstånd, förklarar kammaråklagare Åsa Kullgren som har utfärdat strafföreläggandet för Sarah Larsson.
Men varför ska hon också betala 800 kronor till brottsofferfonden?
– Det beror på att fängelse ingår i straffskalan för det här brottet, förklarar Åsa Kullgren.
Sarah Larsson tar beslutet med lugn. Hon var beredd och tänker inte protestera. Hon har fått veta att både hon och den andra kvinnan som stod som initiativtagare till manifestationen, får hjälp att betala böterna av gardet, en feministisk plattform. Annars hade hon inte tvekat att betala själv, säger hon.
– Fast jag trodde att summan skulle bli högre, kanske åtta eller tio tusen.
– Men det är ingen mening att bråka mer, detta har tagit tillräckligt av samhällets resurser redan. Vi ville nå ut och det har vi gjort, säger Sarah Larsson.
Det enda som skaver lite, berättar hon, är att hon lär hamna i belastningsregistret eftersom hon gjort sig skyldig till ett brott.
– Men det får det vara värt. Nån gång måste man ställa sig upp trots att man inte får.