En lättad och glad matte, Moa Lindström, pustar ut hemmavid efter ett dygn med fruktlöst letande efter nya hunden Diezel.
– Det är en tjeckisk varghund som är lite speciell och som hellre springer undan än att komma fram när man försöker locka på honom. Han är väldigt reserverad mot alla människor, och det gäller även mig all den stund vi bara känt varandra i ett par dagar.
I slutet på förra veckan kom flera larm om att en varg siktats i Borsökna, några som slog larm hade fått så pass bra korn på varghunden att de såg ett halsband, och undrade om någon kände till en varg med sändare på sig?
Moa besvarade alla tips och telefonsamtal samtidigt som hon själv försökte leta i de områden som hunden setts.
Hon gick också ut med varningar om att man absolut inte skulle försöka locka till sig hunden.
– Den är lite speciell på så sätt att den hellre rymmer längre bort utom synhåll än kommer fram till någon som lockar på den.
I det här fallet hade Moa med sig sin andra hund, Chira, som också hon är en varghund fast en amerikansk och det är hon som fått hela förtjänsten av det lyckliga infångandet.
Trött, kall och halvt utsvulten gick Diezel slutligen med på att fångas in, och föll nästan i sömn på en gång när han placerades i hundkojan baktill i bilen.
– Det ser ut som om han haltar lite lätt på ett ben, men jag har känt noggrant och det är inget som är brutet. Det är troligen en benhinneinflammation av det myckna springandet under det här dygnet.