När vi når Josefine Helleday på telefon har hon precis inlett den andra arbetsdagen som nyrekryterad politiskt sakkunnig på inrikesdepartementet.
– Det är väldigt kul och spännande men också annorlunda jämfört med vad jag gjort tidigare, säger hon.
Hennes uppdrag är att ta fram underlag och agera rådgivare åt inrikesminister Mikael Damberg inom framför allt två ansvarsområden; krisberedskap och frågor som rör polisens verksamhet.
– Det är ett ganska brett perspektiv där man följer processer, olika utspel och sysslar med omvärldsbevakning.
Arbetet är ett heltidsvikariat fram till mars 2022. Även om hon "är van att göra för mycket saker samtidigt" har hon i och med det nya jobbet pausat juridikstudierna. Efter fyra års pluggande har hon den sista examensuppsatsen kvar att göra.
– Eftersom jag hör till dem som räknar livet i mandatperioder blir det perfekt tajming. När vikariatet är slut hinner jag skriva uppsatsen innan valrörelsen tar fart på allvar.
Hon tänker bo kvar i hemstaden Eskilstuna och behåller sina politiska uppdrag i kommunen där hon bland annat är vice ordförande i gymnasienämnden. Däremot kommer den 23-årige Josefine Helleday lämna sin plats i SSU:s förbundsstyrelse.
Arbetet i ungdomsförbundet präglades till en början av hårda fraktionsstrider mellan höger- och vänsterfalanger.
– Det har skett en stor förändring på senare tid och jag måste säga att jag är stolt över att ha bidragit till att göra SSU till en mer demokratisk och transparent organisation. Och även om jag nu lämnar SSU strävar jag efter att hålla ungdomsperspektivet högt i de politiska sammanhang jag har förmånen att befinna mig i.
Att engagera sig partipolitiskt var inget Josefine fick med sig hemifrån. Hon har beskrivit sitt barndomshem som helt opolitiskt.
– Enkelt uttryckt kom drivkraften på högstadiet. Jag började se orättvisor, det var så uppenbart hur olika förutsättningar ens klasskompisar hade för att lyckas i livet, säger Josefine Helleday som hoppas att hon i framtiden ska kunna kombinera intresset för politik med sin juristutbildning.
– Det låter klyschigt men man kan och ska inte se politik som ett jobb. Det är andra som bestämmer om man ska få förtroendet att företräda dem. Och jag är dessutom så ung att jag inte behöver bestämma mig för vad jag ska göra än.