En minnesplats med blommor och ljus har skapats på den plats där skjutningen ägde rum.
En samling ljus och ett par blombuketter markerar platsen där det inträffade. Många stannar till, vissa i tystnad andra vill berätta om sina tankar.
Moa Skoglöf bor i ett av huset precis bredvid platsen där skjutningen ägde rum. Hon stannar till vid blommorna och ljusen på väg till jobbet.
– Det är jättehemskt och tragiskt, det är så unga killar. Vad ska man göra för att komma åt det, frågar sig Moa Skoglöf.
Hon har en dotter som är 15 år som vet vem den skjutne är.
– Hon är helt chockad och tycker att det är obehagligt, säger Moa Skoglöf.
Hon var hemma när det hände men hörde inte skotten. Hon reagerar på att det skedde så tidigt på kvällen.
– Det är mycket folk ute här den tiden. Familjer i rörelse och barn som leker.
Moa Skoglöf har inte känt obehag under sin tid i Nyfors men hade redan innan skjutningen planer på att flytta till en annan stadsdel. Dels beroende på obehagskänslan som skjutningarna fört med sig.
– Det är otryggt att ha det så här.
En man som bor precis i närheten av mordplatsen, men som inte vill uppge sitt namn, han hörde tydligt när det small.
– Det small ordentligt. Jag hörde fem skott. Det kändes inte bra.
Han har bott i Nyfors i tio år och var hemma även i november 2018 då en man sköts till döds inte långt ifrån den plats skjutningen inträffade på torsdagkvällen.
– Jag var hemma och låg i soffan och hörde skotten då också. Det var samma känsla den här gången, när jag hörde smällarna tänkte jag direkt att nu blev någon skjuten.
Han upplever att våldet och oron har ökat i området de senaste åren. Att skjutningen skedde vid en tidpunkt då många vanligtvis är i rörelse tycker han känns extra obehagligt.
– Det är så respektlöst, de har inga känslor alls.
Rosita Henriksson bor ett par stenkast bort från mordplatsen och har en tolvårig dotter som var på väg hem från en kompis när skjutningen ägde rum.
Rosita Henriksson bor ett par stenkast bort. När skjutningen inträffade var hennes tolvåriga dotter på väg hem från en vän som bodde nära där skjutningen skedde. Varken hon eller hennes dotter såg eller hörde något av det inträffade.
– Men det känns inte så tryggt, 20-tiden är inte så sent. Nu måste jag nog bli lite hårdare mot henne. En ung tjej ska inte behöva vara rädd och det känns inte rätt att begränsa hennes fritid men det här får en att tänka till, säger Rosita Henriksson.
– Sådant här bygger rädsla hos henne och hennes kompisar, säger Rosita Henriksson.
Under fredagsförmiddagen var platsen där tonårspojken mördades välbesökt. Högen med blommor växte hela tiden och många kom för att sörja och hedra pojken som skjutits ihjäl.