"Lägenhetsanpassningar är en viktig del av vårt uppdrag. Men, när man flyttar ut ansvarar man för att återställa lägenheten", säger Kfasts Mirja Cervin.
Mirja Cervin är affärsområdeschef för Kfast. Hon svarar via mejl på Leila Airissalo Heikkiläs och tidningens frågor kring varför Leilas nya lägenhet inte får handikappanpassas enligt kommunens biståndsbeslut.
Det kommunala bostadsbolaget har uppfattat det som att det inte bara är en duschstol som efterfrågas, utan att det rör sig om mer omfattande åtgärder.
– Vi har informerat hyresgästen om att hon eller kommunens handläggare kan komplettera med underlag på utförande om de anser att anpassningarna inte är så omfattande som vi bedömt dem. Skulle kommunen sen bekosta återställningen av badrummet den dagen hyresgästen flyttar ut är detta inte något problem.
Kfast godkänner lägenhetsanpassningar löpande, så länge de inte innebär en för stor påverkan på lägenheten.
– Det är en viktig del i vårt uppdrag och vi arbetar för att så många som möjligt ska kunna bo kvar i hemmet så länge som möjligt. Men, när man flyttar ut från sin bostad ansvarar man för att återställa den, detta så att den nya hyresgästen också ska kunna känna sig som hemma.
I en helt nybyggd lägenhet, där badrummen inte ska ha behov av renovering förrän om 40-50 år, blir återställningskostnaden oproportionerligt stor, säger Mirja Cervin.
– Det är inte rätt att vi tar pengar från vårt bostadsunderhåll som ska komma alla våra hyresgäster till del. Och det här är inte jämförbart med att sätta upp tavlor, fotografier eller en tv på väggen, något som självklart är helt okej att göra i våra bostäder.