Abd Al-Haqq Kielan uteslöt sin egen moské ur samfundet

I maj avslöjade tidningen konflikten i Svenska islamiska samfundet. Huvudpersonerna är Abd Al-Haqq Kielan, ordförande i Svenska islamiska samfundet och Abdelkrim Deneche, vice ordförande i samfundet och moskéintendent i Eskilstuna stora moské. Det är den så kallade Årbymoskén, som Abd Al-Haqq Kielan bildade 1985.

Nu har Abd Al-Haqq Kielan med stöd av en majoritet i samfundsstyrelsen uteslutit Eskilstuna stora moské ur Svenska islamiska samfundet. Orsaken är enligt Kielan att moskén inte har redovisat hur man använt de statliga bidrag man fått via samfundet de senaste åren. För 2020 handlar det om cirka 150 000 kronor som är oredovisade. Kravet på redovisning är nytt för i år och bottnar i misstankar om, enligt Kielan, att moskén inte använt pengarna rätt.

Abd Al-Haqq Kielan är fd imam i Eskilstuna stora moské i Årby och ordförande i Svenska islamiska samfundet.

Foto: Mikael Andersson

"Eskilstuna stora moskés ordförande har iscensatt en kupp mot Svenska islamiska samfundet och kapat åt sig dess bankkonto", hävdar Abd Al-Haqq Kielan i ett mejl och säger att han nu med alla till buds stående medel försöker stoppa vad han menar är ett kuppförsök.

– Han kan inte stänga av oss. Det är årsmötet som kan göra det, bara årsmötet, säger Abdelkrim Deneche.

– Beslutet har inte skett i enlighet med stadgarna, och kan förklaras ogiltigt, säger Karin Källström, jurist och författare till boken Juridik för ideella föreningar, och hänvisar till samfundet stadagar paragraf åtta där det står att bara årsmötet kan utesluta en medlem.

Stadgar för Svenska islamiska samfundet, del 2.

Foto: Svenska islamiska samfundet

Abd Al-Haqq Kielan skriver i sin tur så här till tidningen:

"Samfundet krävde att få in bokföringen för 2018, 2019 och 2020 senast sista maj. Det kom inte in någon redovisning i tid. Detta är skäl till att utesluta församlingen. Den suspenderas fram till årsmötet".

Samtidigt har Abdelkrim Deneche skickat ut ett mejl från samfundets kanslimejl. Han hävdar att mer än tio procent av församlingarna vill ha ett extra inkallat årsmöte och har därmed kallat till ett den 19 juni i Eskilstuna. Enligt Kielan, som fortfarande är ordförande för samfundet, strider kallelsen mot stadgarna.

Kallelse till årsmöte.

Foto: Skärmdump

Svenska islamiska samfundet stadgar har ingen skrivning om extra årsmöten.

– Att skicka kallelse till extra årsmöte saknar täckning i stadgarna, säger Abd Al-Haqq Kielan som själv inte kommer att närvara vid mötet den 19 juni utan istället planerar att genomför det ordinarie årsmötet i augusti.

Karin Källström menar att det är god föreningssed att medlemmarna eller styrelsen i en förening kan kalla till ett extra årsmöte eller medlemsmöte, även om stadgarna inte specifikt nämner sådana möten. 

– Föreningar kan i och för sig frångå god föreningssed om det är tydligt i stadgarna, men demokratiska föreningar som är beroende av statsbidrag gör klokt i att ge medlemmarna möjligheten att påverka, med processer som bör framgå i föreningsstadgarna.

Juristen Karin Källström menar att beslutet inte har skett i enlighet med stadgarna och kan förklaras ogiltigt.

Foto: Östersunds-Posten

Men konflikten har fått fler konsekvenser. Uppsala moské, en av samfundets största församlingar, lämnar samfundet. Fler överväger att lämna.

– Det finns inte ärlighet i samfundets arbete, säger Yaser Jaber, ordförande i Uppsala moské.

Isak Reichel, chef på Myndigheten för stöd till trossamfund, har konstaterat att risken finns att samfundet nekas organisationsbidrag 2022 då det är "tveksamt" om man lever upp till kravet på stabilitet.

– Just nu finns det finns en osäkerhet kring vem som egentligen representerar samfundet, säger han.