– Vi har tio platser. Ofta är det fullt. Ibland är det så att en kvinna flyttar ut på förmiddagen, vi ställer iordning rummet och så flyttar en annan kvinna in på eftermiddagen eller senast dagen efter.
Det säger Therese Jacobsson, verksamhetschef på kvinnojouren Moa i Eskilstuna.
Året 2020 när pandemin kom och lamslog världen har varit ett tufft år för många kvinnor och barn. På kvinnojourerna märks det. Trycket har ökat. Men i början av pandemin märktes det först på ett annat sätt.
– Den 10 mars blev det läskigt tyst i våra telefoner. I fem, sex veckor var det tvärtyst. Då blev vi riktigt oroliga. För vi vet ju att kvinnorna finns därute, säger Therese Jacobsson.
De kvinnor som trots allt kom, handlade om akuta fall, förmedlade genom polisen och socialtjänsten. Det hade blivit svårare för kvinnorna själva att ta kontakt med kvinnojouren. Det är inte enkelt att ringa till en kvinnojour när förövaren, till följd av pandemin, är hemma hela tiden. Antingen för att han jobbar hemma eller för att han blivit permitterad.
Detta är en av anledningarna till att kvinnojouren Moa efter nyår, inför en nyordning. En chattfunktion. Den kvinna som vill komma i kontakt med kvinnojouren Moa i Eskilstuna ska inte vara hänvisad till att behöva ringa för att få kontakt och stöd.
– Vi inför en chattmöjlighet efter nyår. Vi har sett behovet. Då kan kvinnor nå oss på ett bättre sätt, säger Therese Jacobsson.
Med en chatt kan den kvinna som vill ha kontakt och samtalsstöd, på ett enkelt sätt kommunicera med kvinnojouren, utan att någon behöver märka det hemma. Den som sitter vid en dator kan enkelt ta kontakt via chatten. Om förövaren närmar sig datorn går det med ett enkelt knapptryck att lämna sidan utan att det blir några spår.
Hittills, vid december månads början, har 55 kvinnor och 73 barn bott i kvinnojouren Moas skyddsboende i Eskilstuna. Och då är inte året slut och statistiken klar än. Moa ska ha öppet som vanligt i helgerna och finns redo för samtalsstöd alla helgfria dagar. Är det akuta fall måste man alltid kontakta polisen eller socialtjänsten, betonar Therese Jacobsson.
Många av de kvinnor som varit i kontakt med Moa och blivit hjälpta ur en destruktiv och våldsam relation, hör av sig efteråt, berättar Therese Jacobsson.
– Det är väldigt få av dem som har bott i ett skyddat boende som går tillbaka. De allra flesta startar om på nytt.
Men för de kvinnor som fortfarande vill ha kontakt med kvinnojouren eller kanske träffa kvinnor med samma erfarenheter ska Moa starta en speciell mötesplats i januari.
– Där de som bott i ett skyddat boende får en möjlighet att komma tillbaka. Kanske bara för att fika, bara vara, för det sociala. Det kan bli en stor trygghet.
En annan nyhet efter årsskiftet är en lägenhet som också tar emot djur.
– I många fall blir djuren straffade för att mannen vill komma åt kvinnorna och barnen. Till exempel: "kommer du inte hem får katten ingen mat". Men på grund av allergier kan kvinnan och barnen som kommer till oss inte ta med katten eller marsvinet. Men till den nya lägenheten som vi håller på att förbereda går det också att ta med djuret, säger Therese Jacobsson.
Om man som vän, kollega, anhörig eller granne misstänker att en kvinna eller barn misshandlas och lever i en våldsam relation... ska man verkligen lägga sig i då?
– Ja, det ska man absolut göra. Barn säger ofta i vuxen ålder "alla visste, men ingen gjorde något". Du kan alltid ställa frågan. Du kan alltid så ett frö.
Vad ska man säga då?
– Man kan fråga barnet till exempel... Hur är det? Hur mår du? Ibland kan man fråga ett par gånger, för nånstans bär de på en hemlighet. Men ställer du frågan kanske du har väckt någonting som gör att de kanske vågar komma tillbaka sen. Ofta lever man i förnekelse. Om du frågar så vet kvinnan eller barnet att någon ser och du kan ha sått ett frö. Man kan också göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det kan alla göra och man kan vara anonym, säger Therese Jacobsson.
Hur är det för er som arbetar med de här svåra frågorna. Blir ni utsatta för våld och hot för att ni "lägger er i"?
– Nej det blir vi inte. Det här våldet sker oftast bara i hemmet och mannen lever ofta i stor förnekelse. Men var tredje vecka dör en kvinna i Sverige till följd av våld i en nära relation, säger Therese Jacobsson.