Nalin Baksi har stått upp för sina åsikter i hela sitt liv – även när det kostat. Först som ung SSU:are, därefter som riksdagsledamot för Socialdemokraterna, ordförande för S-kvinnor och numera när hon varvar arbetet som sjuksköterska med inhopp i samhällsdebatten.
– Det är viktigt att komma ihåg att mina förfäder har varit imamer sedan 1600-talet. Jag har fått återberättat att de sedan 1850-talet tagit kraftigt avstånd från intoleranta krafter.
En av dem var Nalins farfar. Den skriftlärde imamen som utmanade dåtidens islamister (som då kallades fanatiker) och deras anhängare med sin kunskap.
– Att stå upp för mina åsikter att våga – det har jag fått från honom.
Hon tycker att det finns stora likheter mellan hennes farfar och Eskilstuna-Kurirens tidigare chefredaktör J A Selander. De stod upp för det som är rätt – för yttrandefrihet, demokrati och människovärde – oavsett vad andra sa.
Men själv tycker Nalin Baksi inte att hon förtjänar priset, eftersom hon inte har tagit samma risker som Selander gjorde på sin tid. Men för de yngre i Tensta, förorten i nordvästra Stockholm som hon bott i sedan hon kom till Sverige, är priset viktigt.
– Det visar att man blir belönad när man tar ställning. Tar man strid får man många fiender. Den tysta majoriteten vågar därför inte alltid stå upp för sina åsikter. Ett pris visar att jag blir sedd och uppskattad.
Det var i Tensta som Nalin som själv är praktiserande muslim började lägga märke till den framväxande islamismen i förorten och de växande spänningarna mellan sekulära och fundamentalistiska muslimer. Hon var därför en av de första som varnade för denna utveckling.
Det hade ett pris. Hon och hennes omgivning utsattes för hot. Det blev 2011 anledningen till att hon beslöt sig för att lämna politiken och ordförandeskapet för S-kvinnor.
– Det var inget som jag ville berätta om då. I min släkt är det inte acceptabelt att backa för hot. Men att ta strid för något och att förlora är okej. Då kan man lämna.
Nalin Baksi bestämde sig för att ta strid för sex timmars arbetsdag. En fråga hon visste att hon inte kunde vinna. Men det gav henne en möjlighet att lämna ordförandeposten, som hon själv säger, på ett snyggt sätt.
Därefter försvann hon en tid från offentligheten. Men 2014 var hon tillbaka när hon och hennes man Cheko Pekgul gav ut boken ”Jag är ju svensk.”
En bok som syftade att belysa islamismens framväxt och som inget bokförlag ville ge ut då. Makarna gav därför ut den på eget förlag.
– Vi fick pengarna tillbaka, säger Nalin Baksi med ett skratt och tillägger att idén bakom boken var att ingen skulle kunna säga att ingen hade sagt något.
Efter att boken getts ut tyckte hon att hon sagt sitt. Men det dröjde inte länge förrän hon gav sig in i samhällsdebatten igen. Genom åren har hon skrivit otaliga debattartiklar och inlägg på sociala medier. Men hon har också framfört sina åsikter på andra sätt.
Efter Hamas angrepp mot Israel den 7 oktober satte Nalin på sig davidsstjärnan och gick ut i Tensta. I centrum träffade hon sin faster som tog en bild på henne och lade ut på sociala medier. Reaktionerna blev snabbt många.
– Jag måste markera att Hamas inte talar i mitt namn. Jag måste visa vilka vidriga människor de är. Det har betydelse för andra, säger Nalin Baksi.
Hon konstaterar att många muslimer är chockade och bestörta efter vad som hänt – men inte alla. En del av reaktionerna i Sverige efter Hamas angrepp mot Israel berörde henne djupt.
– Jag vill inte skämmas för mig själv. Jag vill inte leva i ett samhälle där man firar våldtäkter. Jag vill inte leva i ett samhälle där barn inte kan bära en davidsstjärna.
Var och en av oss har en plikt att ta ställning mot det vi ogillar, säger hon.
– Håller vi tyst som muslimer. Om vissa säger att Hamas illdåd sker i mitt namn. Då måste jag fördöma och visa att det inte är alla muslimer som står bakom dem.
För att förklara vad hon menar citerar Nalin Baksi den italienska domaren Giovanni Falcone, känd för sin kamp mot maffian: He who is silent and bows his head dies every time he does so. He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once. (Fritt översatt: Han som är tyst och böjer sitt huvud dör varje gång han gör så. Den som höjer sin stämma och går rakryggad dör endast en gång.)
– När man ser saker som är hemska eller orättvisa. När människovärdet och människors rätt att vara den de är kränks. Då måste jag som har möjlighet att skriva och reagera göra det. Annars är jag med de andra.
Nalin Baksi understryker att det är viktigt att olika perspektiv når fram till dagens barn och unga.
Hon återkommer till sin farfar som konstaterade att den finaste muslimen är den som hälsar på den med annan tro.
– Man kan vara trogen muslim och respektera andras tro. Men våra ungar som växt upp med en annan bild, islamisternas, tänker inte alltid så. Deras bild av hur en muslim ska vara som färgas av den islamistiska världsbilden. Den är kvinnofientlig och antisemitisk.
Det blir inte bättre av att SD bekräftar denna bild.
– En del unga skäms för att vara muslim.
Därför tycker hon att det är viktigt att de träffar andra troende muslimer som har en annan bild än den de får från islamister och sverigedemokrater.
Ett problem just nu är att barnen i Tensta inte i tillräckligt hög grad ifrågasätter ifall den information de får från sina källor är korrekt.
För att vidga barnens världsbild måste man börja i förskolan och fortsätta i skolan, menar hon. Dessutom måste föräldrarna involveras tidigt och aktivt.
– Föräldrar vill att det ska gå bra för sina barn. När de ber mig om ett tips om vad de ska göra brukar jag säga att de ska titta på svenska nyheter tillsammans med sina barn.
De är viktigt att vi bryter olika åsikter mot varandra. Därför tycker Nalin Baksi att ”de förbannade friskolorna”, särskilt de med en konfessionell inriktning, är ett problem.
– I alla skolor måste alla lärare våga utmana elevernas åsikter. Det gör de inte alltid i dag. Men lärarna får inte backa. De måste vara tydliga och konsekventa. De måste också dra in föräldrarna så att de får sitta med i klassrummet. Jag tror inte alltid det görs.
En del föräldrar tror inte att de har något att bidra med skolan och läraren vet bäst. Andra kan ha dåliga språkkunskaper som bidrar till att de hamnar i ett underläge.
–Men alla har ett ansvar att lära sig prata svenska, framhåller hon.
Förutom skolan har Nalin Baksi också ett annat förslag som visar att hon fortfarande är beredd att sticka ut hakan i debatten. Hon vill att samhället ska sluta ge pengar till civilsamhället.
– Det går så mycket pengar till olika projekt. Titta på Malmö. Ingen annanstans har man satsat så mycket pengar på projekt. Pengar som används till att anställa personer på heltid som kan sprida sitt hat. Det är en orsak till att antisemitismen är så stark i Malmö.
Hon menar att civilsamhället och studieförbunden brukade göra mycket gott.
– Men för mig är det islamisternas samhälle i dag. De har personer som söker pengar på heltid och är bra på att få sina ansökningar beviljade.
2014 i samband med att hon gav ut boken ”Jag är ju svensk” sade Nalin Baksi att hon inte brydde sig om vreden som hon väckte med boken. Om några år får jag upprättelse, förutspådde hon då. Det har hon också fått. Men i dag önskar Nalin ändå att hon inte blivit sannspådd.
– Jag blir sorgsen av att det är värre än det vi beskrev och det skrämmer mig, säger hon.
Nalin Baksi kommer därför att fortsätta säga vad hon tycker. Rädslan gör inte att hon backar.
– Farfar sa: Om man säger något och ingen reagerar så har man inget sagt. Det är klokt.