Mats Tornard, projektledare för Strategic Supply Chain på Coop.
Skalet på lagerbyggnaden är färdigt och för två veckor sedan drog bygget av järnvägen vid Coops nya lager i Kjula igång. På lagret kommer alla torrvaror och kylvaror som sedan ska ut på hyllorna i landets Coop-butiker att mellanlanda. Järnvägen blir en viktig länk i distributionskedjan.
– Vi skapar en större kapacitet än vad vi har i dag. I dag kör vi tåget från Malmö och upp till vårt lager i Bro. Där har vi inte kapacitet att ta in ett helt tågset på en gång, utan vi måste stycka upp tåget och köra in en del i taget, säger Mats Tornard som är projektledare för bygget.
I Kjula blir förutsättningarna helt andra.
– Här får vi en väldigt mycket bättre lösning och vi får en större kapacitet. Vi kommer att bygga två parallella spår in på vår tomt som går runt byggnaden i södra änden och upp på östra sidan mot flygplatsen till. Här kan vi ha två parallella fullängdståg stående och vi kan lossa och lasta dem samtidigt om vi vill det. Det är oändligt mycket bättre än att bara kunna plocka in några vagnar i taget.
Järnvägen inne på Coops lagerområde blir 2,3 kilometer lång. Två fullängståg ska få plats parallellt när allt är klart.
2,3 kilometer räls byggs nu vid lagret. Och det är inga korta tåg man räknar med att ta emot.
– Två fullängdståg ska få plats och de är 630 meter långa. 2,3 kilometer räls kanske inte låter så mycket men det är ganska mycket jobb att få det på plats. Det är därför bygget av järnvägen drivs som ett projekt i projektet, det är en helt annan kunskap som krävs jämfört med att bygga själva lagret.
Det finns en rad utmaningar när järnvägen nu ska läggas. Det gäller att planera smart så att man inte skapar problem i framtiden förklarar Mats Tornard.
– Det som är allra viktigast är att försöka tänka igenom vad vi kan göra för att undvika att bygga in oss i något hörn. Att hela tiden tänka på att hålla så många dörrar som möjligt öppna. Då kan vi alltid framöver välja väg. Vi har tänkt till kring hur vi gör det här för att inte skapa problem vid framtida expansion till exempel, så att vi inte får jättedyra kostnader för att flytta järnvägsräls. Det gäller att tänka till innan man lägger layouten.
Två parallella spår kommer gå runt byggnaden i södra änden och upp på östra sidan mot flygplatsen.
Hur är läget här i Kjula rent järnvägsmässigt?
– Det är jättemycket bättre jämfört med det vi har i nuläget.
För trots att det fågelvägen inte är särskilt långt mellan det nuvarande lagret i Bro och lagret som byggs i Kjula så blir vinsterna stora just gällande tågtransporterna.
– Vi kommer att spara väldigt mycket tid just för att vi undviker ett antal växelpunkter där vi annars har svårt att bli prioriterade i tidtabellstrafiken. Jag har hört bedömningar på att det är upp till sex-sju timmar vi kan spara trots att det är så pass kort körsträcka. Det är fantastiskt bra för oss att kunna korta ner tiden så mycket utan att egentligen göra något annorlunda än att flytta oss lite längre söderut.
Järnvägen blir en viktig del i transportkedjan då järnvägen från lagret kopplas in på Svelandsbanan.
Läget i Kjula är så nära idealet man kan komma menar Mats Tornard. Både om man räknar på det rent matematiskt men också om man ser till närheten till de stora Europavägarna.
– När vi tittade efter nytt läge så var en viktig faktor just hur vi skulle kunna hamna så rätt som möjligt. Man kan räkna på den logistiska tyngdpunkten, och den hamnar bara några mil västerut härifrån. Så vi ligger nästan prick på där vi borde ligga. Men det som var ännu viktigare för oss var infrastrukturen runtomkring. Här har vi inte bara tåg med räls in på egen tomt utan vi har även närheten till E20 och E18 men även till E4. Det är ganska smidigt att komma upp på de större vägarna.
För trots att järnvägen är viktig är man även beroende av transporter med lastbil för att få ut varorna till butikerna.
– Vi kommer alltid att ha ett beroende av bilar, men de kan ju drivas av olika saker. Man behöver inte bara tänka på dieselbilar. Jag tror att vi kommer ha svårt att tänka oss att vi kommer att klara oss utan distributionsbilarna för att få ut våra varor till butiksnätet. Där järnvägen kan göra skillnad är just vid de långväga transporterna.
Men i och med det nya lagret och de smartare lösningarna som nu byggs kommer flera miljövinster göras även kring lastbilstransporterna.
– En effekt av det här projektet är att vi kommer att kunna öka fyllnadsgraden i våra bilar vilket gör att vi i slutänden behöver färre lastbilar eftersom vi kör mindre luft. Det är också ett sätt att minska den totala miljöbelastningen.