Flera kommuner i Sverige har inte fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, Svenskt avfall, har gjort en undersökning för att se skillnaden mellan villahushåll med fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper och villahushåll utan det.
– Vi ser att mängden felsorterat, alltså det som hamnar i soppåsen, är lägre vid fastighetsnära system. 1,4 kilo förpackningar och returpapper hamnar i restavfallet i villahushåll med fastighetsnära insamling, medan det i andra villahushåll slängs 1,9 kilo felsorterat, säger Jenny Westin, statistikansvarig hos Avfall Sverige.
Enligt rapporten Svensk avfallshantering slängde i snitt varje svensk 467 kilo hushållsavfall i fjol.
– Under 2019 slängde en Eskilstunabo 388 kilo hushållsavfall i genomsnitt, säger Kent Briby, produktionschef återvinning på Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö, ESEM.
I Eskilstuna och Strängnäs har i stort sett alla villahushåll fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Och så gott som alla villor har färgsortering i samtliga fraktioner.
– Du kan som fastighetsägare välja att bara sortera restavfall och mat i våra kärl, men då är du tvungen att åka till en återvinningsstation med dina förpackningar. Så de flesta väljer full sorteringen.
Kent Briby konstaterar att ESEM har bra statistik på att fastighetsnära insamlingen ökar utsorteringen av förpackningar och matavfall.
– Innan vi började med färgsortering så samlade vi in cirka 8 000 ton avfall från villorna i Eskilstuna som gick raka vägen till förbränning. Nu åtta år senare samlar vi fortfarande in cirka 8 000 ton färgsorterat avfall från villorna, men under 4 000 ton är restavfall som går till förbränning.
Utsorteringsgraden av förpackningar och matavfall har med andra ord ökat med mer än 50 procent.
– Vi har genomfört och genomför plockanalyser så vi vet att det finns förbättringspotential, även fast vi redan är riktigt bra i Eskilstuna och Strängnäs, säger Kent Briby och avslutar:
– Utfallet från plockanalyserna visar att det i snitt skulle vara en tredjedel hushållsavfall, en tredjedel matavfall och en tredjedel förpackningar, baserat på vikt. Självklart skulle den nyckeln ändras om vi blev bättre på att inte slänga så mycket mat som vi gör idag.